Detta synes mest förekomma i tvister av utpräglat teknisk karaktär, särskilt byggnads- tvister. Från kostnadssynpunkt kan en skiljeman vara att föredra. Dessutom kan förfarandet bli smidigare och gå snabbare. Å andra sidan är det generellt svårare för en ensam skiljeman att avgöra frågor med mycket muntlig bevisning där tilltrosproblem kan uppkomma. En dis kussion mellan flera skiljemän kan inte sällan ge ett säkrare underlag för tvistens avgöran de. Se Prop s 91 och Hobér, Juristmötet s 478. 29:1 Att flertalet skiljemän fritt utses av ena parten godtas inte, se NJA 1974 s 573.1 AD 1977 nr 35 ansågs skiljeklausul i kollektivavtal inte vara bindande för avtalspart med hänsyn till att parten saknade inflytande över vilka som utsågs till skiljemän. Jfr ovan not 30 och nedan s 158. Jfr även NJA 1982 s 853, 1986 C 21 (anmärkt nedan not 854) och 1992 s 143, RH 1986:106 och Welamson, SvJT 1989 s 639 ff.
Detta synes mest förekomma i tvister av utpräglat teknisk karaktär, särskilt byggnads- tvister. Från kostnadssynpunkt kan en skiljeman vara att föredra. Dessutom kan förfarandet bli smidigare och gå snabbare. Å andra sidan är det generellt svårare för en ensam skiljeman att avgöra frågor med mycket muntlig bevisning där tilltrosproblem kan uppkomma. En dis kussion mellan flera skiljemän kan inte sällan ge ett säkrare underlag för tvistens avgöran de. Se Prop s 91 och Hobér, Juristmötet s 478. 29:1 Att flertalet skiljemän fritt utses av ena parten godtas inte, se NJA 1974 s 573.1 AD 1977 nr 35 ansågs skiljeklausul i kollektivavtal inte vara bindande för avtalspart med hänsyn till att parten saknade inflytande över vilka som utsågs till skiljemän. Jfr ovan not 30 och nedan s 158. Jfr även NJA 1982 s 853, 1986 C 21 (anmärkt nedan not 854) och 1992 s 143, RH 1986:106 och Welamson, SvJT 1989 s 639 ff.s. 2082