1.6.1 Allmänna anmärkningar En särskild fråga, som förefaller i stort sett ha förbigåtts i svensk litteratur1, är om sådana miljöhänsyn som kommit till uttryck i MB kan påverka de kontraktsrättsliga reglerna, närmast genom att parternas förpliktelser får ett innehåll som inte direkt framgår av deras avtal. Frågan kunde förtjäna en mera ingående behandling; här skall bara ske en översikt av de möjligheter som MB:s tillkomst ger att åberopa miljöhänsyn i sådana sammanhang. Från början bör framhållas att belysande rättspraxis inte har anträffats och att knappast några säkra uttalanden kan göras om gällande svensk rätt.s. 209
2.Liknande problem kan komma upp också när offentligrättsliga regler av annat slag är tillämpliga på en avtalad prestation, t.ex. säkerhetsföreskrifter av olika slag beträffande fastigheter eller lös egendom. Här föreligger vis serligen den skillnaden att säkerhet till person och egendom är ett naturligt önskemål hos alla som har med egendomen att göra, medan man inte kan räkna med samma enhetliga inställning till miljöfrågor - i vart fall inte om risker bara blir aktuella på längre sikt eller eller rör mera exklusiva veten skapliga eller kulturella intressen. Man kunde tycka att parterna då borde helt bestämma vad som bör gälla för avtalsförhållandets del. Men ändå ver kar det inte uteslutet att miljöbalkens inställning kan få betydelse vid tilllämpningen av olika avtalsrättsliga bestämmelser och rättsprinciper.s. 209
3.En allmän invändning mot ett sådant resonemang kunde vara att MB:s reglers. 209
4.framför allt tar sikte på förhållandet mellan det allmänna och enskilda; de skulles. 209
5.därför inte passa för utpräglat privaträttsliga relationer. Man har framhållit atts. 209
6.miljöreglerna över huvud taget inte avser i första hand tvistlösning utan styrning is. 209
7.210 Miljöbalken och kontraktsrättens. 210
8.riktning mot vissa miljömål.2 I Finland har på liknande sätt diskuterats om desss. 210
9.grundlagsregel om miljöskydd (20 § FRF) kan ha en »horisontell», inte bara ens. 210
10.»vertikal» verkan.31 vart fall är det naturligt att de vertikala effekterna dominerars. 210
11.- reglerna skulle alltså väsentligen gälla relationen mellan myndigheterna och dens. 210
12.enskilde. Man kunde tänka sig att MB i vart fall utanför sitt egentliga områdes. 210
13.skulle begränsa sina verkningar till sådana förhållanden: den skulle inte påverkas. 210
14.ingångna avtal. Emellertid rör MB ju även privaträttsliga relationer såtillvida soms. 210
15.den reglerar skadeståndsfrågor och i viss utsträckning även talan om andra anspråks. 210
16.mellan grannar. Inte minst på fastighetsrättens område hänger som bekant offents. 210
17.lig rätt och civilrätt nära ihop, bl.a. genom att myndigheters beslut direkt påverkars. 210
18.avtalets innehåll - ibland även där avtalsfrihet råder i övrigt.4 Att generellt dra ens. 210
19.gräns mellan rättsområdena är knappast möjligt. Det bör inte finnas något hinders. 210
20.för att även MB:s regler får verkan mellan två kontrahenter, även om man far nogas. 210
21.analysera i vad mån avtalsrelationen tillåter detta.s. 210
22.Man kan här skilja mellan olika fall. Att parterna kan uttryckligen avtala oms. 210
23.att en vara eller en fastighet skall ha vissa miljövänliga egenskaper eller atts. 210
24.en viss tjänst inte skall medföra några miljörisker är självklart; frågan blirs. 210
25.bara hur pass väsentlig en sådan klausul skall anses om den överträds, ochs. 210
26.här får naturligtvis tyngden av de aktuella miljösynpunkterna betydelse. Ens. 210
27.annan fråga är om utfästelser av detta slag skall kunna intolkas i avtalet. Etts. 210
28.tredje, kanske något intressantare problem är om miljövänliga principers. 210
29.kan leda till avsteg från avtalet, eller åtminstone från annars gällande kon-s. 210
30.traktsrättsliga principer - alltså en mer eller mindre tvingande verkan.s. 210
31.Något sådant kan också ske genom att miljöhänsyn påverkade tillämps. 210
32.ningen av tvingande lagregler utan stöd av lagtext eller motiv, t.ex. genoms. 210
33.att tillämpningen av 36 § avtalslagen, 17 § konsumentköplagen eller 4 § 1s. 210
34.st. konsumenttjänstlagen gick längre än vad som framgår av bestämmelsens. 210
35.och dess förarbeten.s. 210
36.Här har främst nämnts fall där prestationen rör fysisk egendom, soms. 210
37.överlåts eller upplåts, eller en materiell tjänst. Man kan emellertid ocksås. 210
38.tänka sig en liknande inverkan när avtalet avser en immateriell tjänst - råds. 210
39.givning, undervisning - som har åtminstone indirekt betydelse för en verks. 210
40.samhet som påverkar miljön, t.ex. genom att ange riktlinjer för verksamhes. 210
41.ten. Problemet kan bli aktuellt också när man avtalat om ett bruk av en fasts. 210
42.ighet vilket på något sätt påverkar miljön.s. 210
43.Allmänna anmärkningar 211s. 211
44.I litteraturen har framhållits, att en miljörelaterad kontraktsrättslig argumentation blir aktuell främst när ena parten drabbats av den andres miljöskadliga åtgärder; någon av parterna skall som sagt ha ett egenintresse av att åberopa miljörättsliga regler.5 Självfallet kommer inte några sådana frågor upp när ingendera parten är missnöjd med avtalets innehåll eller sät tet varpå det fullgjorts. Men det behöver inte vara fråga om några ekono miska nackdelar, eller ens nackdelar för den missnöjde själv, för att syn punkten skall aktualiseras; detta måste fordras för skadestånd och väl också för prisnedsättning men inte för andra påföljder av att en prestation medför risker för miljön - t.ex. när motparten av sådana närmast ideella skäl vill häva avtalet eller kräver avhjälpande av ett fel. Miljöhänsyn kan då åberopas också till stöd för att ett fel är tillräckligt väsentligt för att motivera påföjden. I en del fall av denna typ kan miljöintresset visserligen vara en före vändning för krav som i huvudsak har en annan grund, men detta är knap past en avgörande invändning mot resonemanget - även då skulle detta all mänt sett bidra till att stärka miljöskyddet. Problemet med sådana före vändningar är för övrigt praktiskt i många andra situationer där ett avtal hävts på grund av ett påstått väsentligt kontraktsbrott.6s. 211
45.Att miljöhänsyn skulle medföra avvikelse från vad parterna avtalat, och detta utan stöd av någon uttrycklig lagregel, kan naturligtvis synas innebära ett avsteg från en så grundläggande princip som avtalsfriheten.7 Detta är dock knappast så mycket mera omvälvande än att konsumenthänsyn eller liknande sociala överväganden får påverka tolkningen eller tillämpningen av ett avtal utan stöd av vare sig lagtext eller avtalets ordalag.81 båda fallen är det ju ena parten som gör gällande att man av det ena eller andra skälet skulle gå ifrån avtalet - inte en myndighet eller annan tredje man. Det kan visserligen sägas att åtminstone konsumentskyddet på annat sätt än miljö synpunkter går att anknyta till avtalssituationen i den mån det innebär en kompensation för ena partens underläge, och detsamma gäller andra sociala synpunkter. Men principiellt är det knappast fråga om något avvikande 212 Miljöbalken och kontraktsrätten synsätt: i alla de nämnda fallen drar man in rättspolitiska hänsyn i bedöm ningen oavsett om de alls varit aktuella för kontrahenterna. Naturligtvis får man gå till väga med viss försiktighet vid resonemang av denna typ när de inte kan stödjas på någon sorts förutsättning hos någondera parten. Men ju aktuellare miljöfrågor blir i samhället, desto mera realistiskt är det att att anta att de spelat en roll åtminstone för ena kontrahenten.s. 211
46.Allt som allt kan sägas, att det finns goda skäl att pröva möjligheten att låta MB:s principer påverka olika kontraktsrättsliga regler. I det följande nämns några kontraktstyper där detta borde kunna få viss praktisk bety delse.s. 212
47.6.2 Köprättsliga regler Möjligheten att ta hänsyn till »gröna» värden i köprätten har relativt nyli gen behandlats av Thomas Wilhelmsson.9 Sedan dess har för Sveriges del tillkommit MB:s reglering, där bl.a. produktvalsprincipen (2:6) måste få betydelse på köprättens område. Det ligger numera närmare till hands att anse en vara felaktig om den har miljöfarliga egenskaper och kan ersättas av någon mindre riskabel vara. Om köparen är en företagare måste detta te sig som en ekonomisk nackdel - det kan ju påverka varans avsättning eller, om han skall använda den i sin verksamhet, medföra risk för att myndigheterna kräver ett utbyte. Även för en miljöintresserad konsument kan förhållandet framstå som ett fel i varan, om också det ekonomiska intresset kan saknas i detta fall; vid väsentliga fel skulle köparen alltså vara berättigad att häva, medan skadestånd mera sällan lär bli aktuellt vid konsumentköp. - Det samma gäller naturligtvis även när mera konkreta offentligrättsliga före skrifter har åsidosatts.10s. 212
48.Om en vara är miljömärkt men märkningen inte motsvarar verkligheten, bör åtminstone i princip ett fel anses föreligga, och detta även om varan är fullt användbar för sitt syfte. Det förutsätts då att märkningen innebär att varan medför mindre miljörisker än likvärdiga produkter. Om den bara anger att varan producerats under miljövänliga förhållanden kan frågan vara mera tveksam (jfr nedan). - Härmed är dock inte sagt att felet i och för sig bör anses väsentligt och ge hävningsrätt. Detta beror naturligtvis i stor utsträckning på riskens art och hur pass betydande avvikelsen är.s. 212
49.Köprättsliga regler 213s. 213
50.Också i övrigt lär miljöhänsyn bli aktuella främst vid tillämpning av fel reglerna. Det har sagts att förväntningar om miljövänlighet inte behöver särskilt uttryckas i avtalet så länge som de skulle ha delats av en förnuftig köpare i motsvarande situation.11 Svårigheten är förstås att konstatera hur den förnuftige köparen resonerar om olika miljövänliga egenskaper - vilka fäster han vikt vid? Den genomsnittlige konsumentens inställning kanske inte helt sammanfaller med inställningen hos den köpare som - med MB:s värderingar - är att anse som förnuftig. I vart fall kan det ha vissa fördelar att låta miljöhänsyn på detta vis påverka en abstrakt felbedömning: det motverkar att enskilda miljöfarliga varor kommer till användning, och det borde stimulera till en mera miljövänlig produktion. Samtidigt medför det en viss osäkerhet för varans tillverkare och säljare, men den bör inte över drivas: svårigheten är mindre att konstatera miljökravens innehåll än att förutse vilken tyngd som domstolarna vill ge dem i olika sammanhang.s. 213
51.I tvivelsmål kan det därför vara anledning att ta fasta på en köpares påstående att miljöfrågan verkligen haft betydelse för honom. Om en vara med hänsyn till säljarens uttalanden och övriga omständigheter får anses avvika från avtalet, bör det kunna åberopas som särskilt skäl för hävning att varan medför påtagliga miljörisker och att felet därför är väsentligt.s. 213
52.Något mera tveksamt kan det verka om man med en argumentation av detta slag kan komma ifrån en friskrivningsklausul eller ett liknande uttryckligt avtalsvillkor. Kan köparen exempelvis vid försäljning av en sak i befintligt skick åberopa att dess miljöfarlighet utgör en sådan övrig omstän dighet som enligt 17 § konsumentköplagen medför att varan anses felaktig, trots att den sålts till ett lågt pris? Ett resonemang av detta slag verkar möj ligt i varje fall när den visserligen kan användas för det förutsatta ändamålet men detta medför betydande miljörisker. - Förekommer en motsvarande klausul vid ett kommersiellt köp, uppkommer frågan om 36 § avtalslagen skall tillämpas. Här lär det dock vara klart att ett egenintresse för köparen måste krävas; man kan inte gärna åberopa att klausulen visserligen inte framstår som oskälig mot köparen men däremot medför risker för miljön i allmänhet eller för en obestämd krets personer som har intresse av en oska dad eller ostörd miljö. Köparen får då ta konsekvenserna av friskrivningen och använda varan så att riskerna förebyggs, eventuellt med tillämpning av produktvalsprincipen.s. 213
53.I det föregående har diskussionen gällt risker för miljön i mera inskränkt mening. Men MB avser ju också att skydda människors hälsa. Sannolikt får 214 Miljöbalken och kontraktsrätten man bedöma direkta hälsorisker strängare än risker för natur- eller kultur miljön; det skulle alltså krävas något mindre för att en vara skall anses fel aktig och medföra felpåföljder. Att sådana förhållanden påverkar avtalet är inte särskilt anmärkningsvärt. Enligt 18 § konsumentköplagen föreligger fel när en vara är så bristfällig att den medför påtaglig fara för liv eller hälsa, även om dess skick inte strider mot myndighetsföreskrifter eller liknande. Efter MB:s tillkomst kan det finnas skäl att tillämpa denna regel strängt, även om frågan inte berörts i balkens förarbeten.s. 213
54.När det gäller fastighetsköp blir inte produktvalsprincipen aktuell, däre mot allehanda andra miljörättsliga regler som innebär att förhållandena på en fastighet inte håller måttet; reglerna i 10 kap. MB om förorenade områ den kan t.ex. aktualiseras. Här kan fastighetens förorenade skick ställa till speciella svårigheter för köparen: inte nog med att han har mindre använd ning av den för olika ändamål, utan han kan också drabbas av efterbehandlingsansvar så snart han borde ha upptäckt föroreningarna (dock inte vid köp av privatbostadsfastighet; se 10:3 MB). Även om han i själva verket varit i (aktsam) god tro utgör redan risken för ett ingripande av tillsynsmyn digheten en extra olägenhet på grund av felet.s. 214
55.Att användningen av en fastighet på detta sätt kan medföra miljörisker och eventuellt leda till ett myndighetsingrepp utgör närmast ett faktiskt fel - det avgörande är ju de fysiska förhållandena på fastigheten - och bör behandlas enligt reglerna härom i 4 kap. JB. (Detsamma gäller för övrigt också risken att själva fastigheten kan utsättas för miljöstörningar, jfr NJA 1981 s. 894.) I övrigt bör miljöhänsyn kunna inverka på reglerna om fast ighetsköp på motsvarande sätt som när det gällde köp av lös egendom.12 Fastighetsköparens undersökningsplikt lär dock innebära att han i stor utsträckning får stå risken för att miljön är sämre än han förutsatt vid köpet.13s. 214
56.Här har närmast behandlats fallet att lös eller fast egendom har fysiska egenskaper som kan anses miljöfarliga. Det kan emellertid också tänkas att säljarens prestation på annat vis kan anses strida mot miljörättsliga regler: sålt virke har t.ex. avverkats på ett naturreservat i strid med reservatföre skrifter, eller vilt har skjutits på olaga jakttid eller på ett fredat område. För många köpare är det naturligtvis tämligen likgiltigt om säljaren brutit mots. 214
57.Andra avtalstyper 215s. 215
58.sådana regler om bara det sålda håller önskad kvalitet, men det kan ocksås. 215
59.finnas de som inte vill köpa egendom med sådant förflutet.s. 215
60.Om det finns risk att köparen av egendomen går miste om denna - talans. 215
61.skulle kunna föras om dess förverkande14 - lär det bli fråga om en sortss. 215
62.rättsligt fel som kan ge rätt att häva köpet och kräva skadestånd (jfr 41 §s. 215
63.köplagen); det bör i vart fall gälla när risken är påtaglig. Mera tveksamt ärs. 215
64.läget om överträdelse av en miljöbestämmelse inte kan få konsekvenser avs. 215
65.detta slag utan bara framstår som stötande för en köpare med känsligt mil jösamvete. Här lär påföljder i princip inträda bara om förhållandet i dets. 215
66.enskilda fallet innebär ett avsteg från vad säljaren utfäst; ett exempel kan vara att en miljömärkning felaktigt anger att varan tillverkats under meras. 215
67.miljövänliga förhållanden än andra produkter av samma slag. Möjligen kans. 215
68.också förutsättningsläran kunna åberopas, på liknande sätt som den i andras. 215
69.fall banat väg för ett utvidgat felbegrepp. Den innebär i så fall bl.a. att för väntningar om miljövänlighet skall ha varit synbara för motparten. Åtminss. 215
70.tone på längre sikt kan man tänka sig en sådan utveckling. Särskilt i dessas. 215
71.fall bör det nog krävas betydande avvikelser från de förutsatta egenskapernas. 215
72.för att köparen skall ha rätt att träda tillbaka från köpet.15s. 215
73.6.3 Andra avtalstypers. 215
74.Det är ännu mer oklart i vad mån resonemang av detta slag kan få någon betydelse vid andra avtal än köp.s. 215
75.Man bör i varje fall kunna anta att MB:s regler kan påverka prövningens. 215
76.av vad som utgör fel enligt konsumenttjänstlagen. 14 § sägs att tjänsten skall utföras fackmässigt, och enligt 9 § skall tjänsten anses felaktig om den avvi ker från detta, liksom bl.a. från vad som annars får anses avtalat. Här börs. 215
77.man kunna föra ett liknande resonemang som angetts för konsumentkö pens del (6.2 ovan). MB får anses medföra andra krav på fackmässighets. 215
78.med hänsyn till miljörisker; eventuellt kan något sådant underförstås i avta let. Detta bör gälla även vid kommersiell entreprenad, där brister fråns. 215
79.miljö- och hälsosynpunkt kan få ökad betydelse efter MB:s tillkomst. Att 216 Miljöbalken och kontraktsrätten arbetet utförs på ett sådant sätt att fastighetsägaren riskerar ett ansvar för miljöskador enligt 32:6 1 st. MB bör vidare kunna betraktas som ett fel hos tjänsten, och detta även om entreprenören enligt avtalet svarar i sista hand för skadan.16s. 215
80.Vid upplåtelse av egendom, särskilt hyra och arrende, kan brister från miljösynpunkt bli aktuella. När det gäller hyra av lös egendom kan här i stort sett hänvisas till vad som sagts om köp, även om bristerna inte får samma betydelse när saken används under begränsad tid - Vad åter beträf far hyreslägenheter föreskrivs i 12:9 JB att lägenheten skall tillhandahållas i ett sådant skick att den enligt allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet; avtal kan dock träffas om sämre skick i vissa fall. Här kan naturligtvis MB:s krav på hänsyn till hälsorisker spela en roll. Man kanske kan konstatera att lägenheten är så utsatt för störningar att de idag inte kan accepteras, och detta oavsett om man kan befara ett sådant förbud som avses i 12:12 JB.s. 216
81.Även vid jordbruksarrende, där 9:17 1 st. JB direkt hänvisar till gällande hälsolagstiftning, är det tydligt att sådana synpunkter kan inverka; MB kan betyda en ytterligare skärpning av bedömningen utöver vad som redan gällt. - Mera tveksamt är om man kan beakta, att miljön på exempelvis en uthyrd villafastighet eller en arrendefastighet är sämre än som förutsatts utan att detta på något vis kan påverka hälsan. Här kan i stort sett hänvisas till vad som sagts om fastighetsköp. I varje fall en arrendator torde i allmänhet få bära risken för sådana olägenheter. Ett färskt rättsfall tyder dock på att även övergående och relativt oskyldiga miljöstörningar vid bruket av en bostads fastighet kan värderas ekonomiskt och på detta vis få betydelse för en hyres gästs rätt till uppsägning eller nedsättning av hyran.17s. 216
82.Att en hyresgästs eller arrendators verksamhet är miljöskadlig kan på olika sätt ställa till olägenheter för upplåtaren. Även om denne inte blir ansvarig mot tredje man för uppkomna skador (jfr 32:6 MB)18, kan bådes. 216
83.Andra avtalstyper 217 myndigheter och enskilda kräva att han vidtar åtgärder mot miljöriskerna.19 Särskilt allvarligt får man se på en verksamhet som medför störningar på själva fastighetens miljö (och detta oavsett störningarnas betydelse från ekonomisk synpunkt). T.o.m. om den miljöfarliga verksamheten är förut sedd i avtalet kan ett kontraktsbrott tänkas föreligga, ifall olägenheterna blir större än ägaren räknat med.s. 217
84.Frågor av detta slag kom upp i NJA 1943 s. 581, där en lägenhet jämte gårdsuts. 217
85.rymmen uthyrts till en kemisk fabrik; sedan olja och liknande ämnen från fat soms. 217
86.lagts upp på gården förorenat en grundvattenbrunn på fastigheten, krävde ägarens. 217
87.ersättning av hyresgästen. Talan ogillades; med hänsyn till beskaffenheten av dens. 217
88.rörelse för vars drivande lokalen upplåtits ansågs inte vårdslöshet styrkt på hyress. 217
89.gästens sida. Frågan är om man idag skulle ha kommit till samma resultat; meds. 217
90.MB:s inställning till markföroreningar skulle man förmodligen ha fordrat särskilds. 217
91.försiktighet på verksamhetsutövarens sida. Argumentet, att en part måste anses has. 217
92.accepterat risken för miljöskada, har numera inte samma tyngd. Också annars kan en fastighetsägare avtala med någon annan om en användning av fastigheten som kan påverka miljön, t.ex. genom jakt- eller fiskearrende, täktupplåtelse eller skogsavverkning. I sådana fall är det naturligt att miljöhänsyn får betydelse för parternas skyldigheter. Markäga ren har intresse av miljön på fastigheten oavsett om han svarar för den mot utomstående. Om inte annat framgår av avtalet, kan det finnas skäl att intolka en förpliktelse att fastighetens användning inte får medföra mera varaktig försämring av miljön, såsom föroreningar, minskning av naturre surser etc.20s. 217
93.I alla dessa situationer kan MB:s tankegångar få betydelse också för den civilrättsliga bedömningen. Att de dessutom bör påverka tillämpningen av s.k. naturvårdsavtal (se 7:3 2 st. JB) behöver inte utvecklas närmare.s. 217