Stycket

103.I NJA 1998 s. 617 (kabeln) hade en grävskopa använts för att luckra upp marken på en jordbruksfastighet, varvid en nedgrävd telekabel hade gått sönder. Kabelns ägare (Telia) menade att både grävmaskinisten och fastighetsägaren (som givit uppdrag om grävningen) gjort sig skyldiga till vårdslöshet och var ansvariga för den förstörda kabeln. Eftersom de kände till att en kabel fanns nedgrävd på fastigheten borde de ha hört av sig till Telia för att få reda på hur kabeln var dragen. Grävmaskinisten och bonden menade att denna skyldighet att inhämta information från Telia inte ålegat dem eftersom de inte ägnat sig åt grävning. Det arbete som hade utförts med grävmaskinen var att betrakta som "sedvanligt jordbruksarbete", jämförbart med t.ex. plöjning. Orsaken till olyckan var att kabeln inte dragits tillräckligt djupt. Den låg endast 45 cm under markytan. Bonden och grävmaskinisten ville med andra ord att domstolen skulle befria dem från ansvar med tillämpning av normalitetskriteriet. Deras försvar gick ut på att den inträffade olyckan kunde ha hänt vilken bonde/grävmaskinist som helst. HD valde dock att tillämpa det ekonomiska kriteriet och förklarade dem solidariskt skadeståndsskyldiga, eftersom det hade varit kostnadseffektivt att inhämta information om telekabelns placering.s. 127