NJA 2014 s. 79, BillerudKorsnäs, supra not 98. Se även NJA 2022 s. 965, PL Holdings S.á.r.l., p. 39–46 och 53–54.
Hänvisas från p. 19 (s. 563)
19.Redan en språkanalys av 10 kap. 6 § regeringsformen, ger vid handen att Sveriges riksdag saknar behörighet att ge unionsrätten företräde framför det frioch rättighetsskydd som följer av regeringsformen och EKMR-systemet. Om EU-lagen skulle tolkas på så sätt att unionsrätten åsidosätter det fri- och rättighetsskydd som garanteras i regeringsformen eller EKMR-systemet, skulle det innebära att riksdagen agerade utanför sina tilldelade befogenheter (ultra vires) när EU-lagen antogs eller uppdaterades. På motsvarande sätt saknade regeringen mandat att genom undertecknandet av förklaring nr 17 ge EU- institutionerna befogenhet att vidta åtgärder i strid med EKMR-systemet eller regeringsformen. Dessutom har Högsta domstolen bekräftat EKMR-systemets företräde i det ovan nämnda målet NJA 2014 s. 79, BillerudKorsnäs. Således ska unionsdomstolens förtydliganden avseende termen ”högsta domstolsinstans” beaktas endast så länge de är förenliga med regeringsformen och EKMR-systemet. Med tanke på att Europadomstolen har bekräftat att den unionsrättsliga domstolssamverkan utgör en integrerad del i den nationella processrätten torde risken för normkonflikt vara av ringa betydelse vid tilldelningen av behörigheter att inhämta rådgivande yttranden.s. 563