Begreppsapparaten används återkommande i den civilrättsliga doktrinen, se exempelvis Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Fredrik Andersson, Rättegång III, 8 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2016, s. 45; Bengt Lindell, Civilprocessen: rättegång samt skiljeförfarande och medling, Iustus Förlag, Stockholm, 2021, s. 120; Peter Westberg, Civilrättskipning I. Tvistemål, Norstedts Juridik, Stockholm, 2021, s. 231–233. Begreppen förekommer även i praxis från de allmänna domstolarna, se exempelvis NJA 2010 s. 643 och NJA 2019 s. 802, p. 14.
Hänvisas från p. 22 (s. 407)
22.Den viktigaste delen av den upphandlande myndighetens svar är dock vilka sakinvändningar myndigheten vill göra gällande. Med sakinvändningar avses att myndigheten bemöter den sökande leverantörens åberopanden. Frågan är dock hur och på vilket sätt den upphandlande myndigheten kan bemöta den sökande leverantörens åberopade omständigheter. Den förvaltningsprocessrättsliga doktrinen har ingen utvecklad begreppsapparat avseende sakinvändningar. I den civilrättsliga doktrinen har det däremot utvecklats en sådan begreppsapparat. Enligt min mening kan denna terminologi användas analogt beträffande den upphandlande myndighetens bemötande av sökandens påståenden. Dessa begrepp kan nämligen användas som analysverktyg för att förtydliga hur processramen förhåller sig till motpartens sakinvändningar. Mot bakgrund av denna civilrättsliga terminologi kan den upphandlande myndigheten invända i sak på något av följande sätt. a) Förneka: en invändning om att den omständighet som åberopas av dens. 407