3 · Från yttrandefrihet till personlig integritet

1.Låt mig ge ett konkret exempel som jag beforskat. När man söker efter en persons telefonnummer eller adress på nätet hos Eniro.se eller Hitta.se eller MrKoll.se får man veta betydligt mycket mer än vad man efterfrågat. Söktjänsterna paketerar och sammanställer, genom en i det närmaste digital dammsugning av myndigheters allmänna handlingar alla möjliga och omöjliga uppgifter utöver adressen, den som man sökte efter: inkomst av tjänst, fastighetsbestånd, familjeförhållanden, bilinnehav, brott och straff etc. Det rör sig om en nästintill heltäckande bild av en individs privat och yrkesliv. Man blir nyfiken i en strut vare sig man vill det eller inte.s. 126

2.Justitieminister Geijer hade nog inte i sin vildaste fantasi kunnat förutse denna utveckling, tvärtom så tonade han ned risken att personuppgifter skulle komma att exponeras i någon större utsträckning när han slog fast att ”[d]et är uppenbarligen orealistiskt att räkna med att enskilda personer har möjlighet att systematiskt eller över huvud taget i någon större omfattning ta del av innehållet i allmänna handlingar.” Så är inte längre fallet. Istället reser denna utveckling frågor om hur skyddet för personuppgifter och rätten till integritet är att balanseras mot yttrandefriheten.s. 126

3.Konstateras kan att denna digitala dammsugning ansetts falla, mer eller mindre oemotsagd, inom yttrandefrihetens hägn. Integritetsaspekterna har fått stå tillbaka för yttrandefriheten. YGL har välkomnat in de kommersiella sökmotorerna i sitt hägn efter att man ansökt och erhållit utgivningsbevis, 1 kap. 5 § YGL. Att det kommer förbli så är emellertid inte självklart då rättsutvecklingen på det europarättsliga planet kommit att utvecklas i en alltmer integritetsbefrämjande riktning. EU-domstolen slog sommaren 2021 i förhandsavgörandet B fast att GDPR inte gav Lettland utrymme att offentliggöra, eller snarare ”hänga ut”, bilister med administrativa förseelser i ett allmänt tillgängligt fordons- och förarregister. En liknande fråga med samma utgång följer av Endemol Shine Finland. Även Europadomstolen har balanserat yttrandefriheten gentemot integritsskyddet. I L.B. v. Hungary fann domstolen att det ungerska skatteverkets policy att i en allmänt tillgänglig databas offentliggöra personer med skatteskulder stred mot rätten till privatliv enligt artikel 8 EKMR. Och i Satakunnan Markkinapörssi Oy and Satamedia Oy pekar både EU-domstolen och Europadomstolen i samma riktning: kommersiell exploatering av personuppgifter är en central parameter i proportionalitetsavvägningen. Medan EU-domstolen överlät den konkreta balansen åt den nationella domstolen, slog Europadomstolen fast att en söktjänst som kapitaliserar på allmänhetens nyfikenhet inte utgör journalistik och därför bär ett svagt allmänintresse vid avvägningen. Det senaste avgörandet Hurbain, bekräftar denna avvägning där personlig integritet ges försteg.s. 126

4.Två nedröstade lagförslag senare, har vi fortsatt en riksdag som låtsas som att det regnar. Men det går inte när det blåser upp till storm. För yttrandefriheten i Sverige är inte en isolerad ö. Den är en del av nånting annat, en del av en större europeisk rättslig struktur. Den svenska yttrandefriheten är inte suveränt suverän. Den måste istället förstås i relation till GDPR och till Europakonventionens artikel 8 om rätten till privatliv.s. 127

5.Istället för adekvat lagstiftning ser vi nu hur den svenska, något tondöva, om man så vill, synen nu utmanas domstolsvägen både nationellt, och genom en begäran om förhandsavgörande som rör personuppgifter som tillhandahålls av sökmotorn LexBase. Nu i början på september har vi fått en indikation hur EU-domstolen kan tänkas döma efter att generaladvokat Szpunar sagt sitt: han finner att GDPR:s regler om personlig integritet är tillämpliga fullt ut då digital dammsugning inte kan ses som journalistik.s. 127