Stycket

7.I rättsfallet HFD 2023 ref. 23 fick den föreliggande stiftelsen enligt sina stadgar lämna bidrag till barn och ungdomar med funktionsnedsättning, till behövande personer med funktionsnedsättning samt till forskning och utvecklingsarbete inom handikappområdet. Dessutom fanns den speciella föreskriften att som ungdomar räknades personer som inte var äldre än 30 år. Stiftelsen hade ansökt om förhandsbesked för att få veta om bidrag som lämnades till enskilda i åldern 22 till 30 år och som omfattades av ändamålet social hjälpverksamhet förutsatte en bedömning av den enskildes ekonomiska situation. Nämnden ansåg att stiftelsen inte behövde göra någon sådan bedömning. Skatteverket, som var nöjd med beslutet, yrkade hos HFD att förhandsbeskedet skulle fastställas. Processrättsligt kan detta te sig anmärkningsvärt. Enligt 22 § 3 st. lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får Skatteverket dock överklaga förhandsbesked oavsett utgången i Skatterättsnämnden och även om någon ändring inte yrkas. Möjligen är regeln föranledd av att Skatteverket ska kunna kontrollera att HFD är med på noterna. HFD tog tillfället i akt att huvudsakligen uttala sig i frågan om stiftelsens bidragsgivning kunde anses rymmas inom ändamålet social hjälpverksamhet, vilket ju knappast var den fråga som Skatterättsnämnden prövat. Av referatrubriken framgår att prejudikatet är avsett att klargöra att bidrag, som en stiftelse lämnar till personer med funktionsnedsättning och som avser hjälpmedel, rekreations- och vårdresor, lägervistelser och omsorger av olika slag, har ansetts omfattade av det allmännyttiga ändamålet social hjälpverksamhet. Fallet ger det intrycket att HFD ansett att man kunnat välja ut den fråga som man helst velat pröva i fallet. Avgörandet utmynnade dock i att HFD fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.s. 496