Stycket

4.I de nytillkomna fallen anger HFD oftast att bedömningen av överklag­ barhetsfrågan ska ske utifrån de allmänna regler som utvecklats i praxis. Trots denna deklaration har HFD i fallen förespråkat nya grunder för bedömningen, som i själva verket radikalt förändrar prövningens karaktär och innebörd. Den faktiska effekten ska således inte längre knytas till det konkreta fallet utan till förhållanden som ligger helt utanför. Här uppstår naturligtvis frågan om det är förvaltningsrätten eller klaganden som ska reda ut om och hur ett dylikt beslut påverkar andra förhållanden än dem som föreligger i fallet. Jag har inte kunnat utröna var dessa idéer har sitt ursprung. De har planterats in i domsto­ len från ett år till ett annat. Jag har umgåtts med tanken att man kanske velat skilja mellan prövningen av klagorätt och den av överklagbarhet. Klagorätten ska ju enligt tydlig lagtext bero på om beslutet angår den som klagar, medan överklagbarheten då kan antas ha en mera generell räckvidd. Det är verkligen inte så lätt att förstå hur de nya kraven rent faktiskt ska uppfyllas. Saken blir inte heller lättare av att inte något beslut i de fyra första fallen, (dvs. HFD 2019 ref. 21, HFD 2022 ref. 31, HFD 2023 ref. 36 och HFD 2024 ref. 1), har tillmätts överklagbarhet. I min rättsfallskommentar i FT 2022 s. 639 till HFD 2022 ref. 31 har jag antytt att man borde ha uppmärksammat att det avregistreringsbeslut som var aktuellt i fallet var något som kunde förekomma allt emellanåt och knappast var något exceptionellt. Men huruvida detta skulle kunna anses som tillräckligt vet jag inte någonting om.s. 403