Att Arbetsdomstolen kunde och kanske även borde ha begärt ett förhandsavgörande för Foodoramålet (AD 2022 nr 45) har redan påtalats av forskare, se Fritz, M., Hartzén, A.-C. och Westregård, A. AD borde ha beaktat EU-rätten, Lag & Avtal, mars 2023, tillgänglig via https://stockholmuniversity.zoom.us/j/69078792268 (senast besökt 19-08-2024).
Hänvisas från p. 2 (s. 6)
2.Precis som framkommer i ISF:s rapport utförs plattformsarbete inom ramen för olika modeller av arbetsorganisering. Plattformsarbetare kan vara anställda för kortare eller längre tid, de kan vara egenföretagare eller anlitade via ett egenanställningsföretag som då sköter fakturering av kunder och utbetalning av lön för utfört arbete. Egenanställningsföretag bedriver verksamhet som är snarlik bemanningsföretags verksamhet, men med den stora skillnaden att det är arbetstagarna själva som hittar uppdrag och tar initiativ till en anställning. Under det att uppdraget pågår åtar sig egenanställningsföretaget arbetsgivaransvar, betalar ut lön och hanterar betalning av skatter och sociala avgifter. Enligt Egenanställningsföretagens branschorganisation kräver detta att personer som använder egenanställning har en så pass hög grad av självständighet och kompetens att ett naturligt nästa steg vore att starta ett eget företag för att fortsätta med verksamheten. På detta sätt bör till exempel personer som arbetar som cykelbud eller budförare och får uppdrag tilldelade sig utifrån en webbapplikation där de blir helt beroende av den digitala plattformen för att kunna få uppdrag, inte kunna anses vara egenanställda utifrån branschorganisationens beskrivning. I det uppmärksammade Foodoramålet, konstaterade Arbetsdomstolen också att konstruktionen med den uthyrande arbetsgivarparten, som hade anställningsavtal med budet och ett avtal om uthyrning av arbetskraft med Foodora, innebar att detta företag var att betrakta som ett bemanningsföretag. Domstolen tog i sin analys fasta på ordalydelsen i avtalsformuleringarna, vilka var förhållandevis klara och tydliga i fallet. Vad rättsläget är i det fall avtalsformuleringarna inte uttryckligen tar sikte på uthyrning av arbetskraft är mer oklart, inte minst som det handlar om en definition sprungen ur ett EU-direktiv och en begäran om förhandsavgörande i sådant fall vore önskvärd.s. 6