I denna artikel riktas ingen kritik mot utgången i målet. Några aspekter av denna del av avgörandet är dock värda att lyfta fram. HD hänvisar i domskälen till reglerna om så kallade ”Heta arbeten” och använder delvis dessa som norm för att bedöma huruvida grov culpa förelåg, i vad som förefaller vara ett normculparesonemang om grov vårdslöshet. Vanligare är att olika typer av handlingsnormer i författning eller branschpraxis används för att bedöma huruvida culpa av normalgraden föreligger. Här använder sig HD alltså i stället av dessa normer för att avgöra om grov vårdslöshet föreligger. Det är viktigt att betona att avsteg från dessa normer inte per automatik innebär att ett handlande ska ses som grovt vårdslöst. Av samma anledning hade det varit klokt att i domskälen nämna att det finns villkorsreglerade konsekvenser av att föreskrifterna inte följs. I ansvarsförsäkringen är konsekvensen normalt att självrisken sätts till 30 % av skadekostnaden, dock högst tio prisbasbelopp. Det finns således ett utrymme för att bränder som orsakas i samband med avvikelser från föreskrifterna för ”Heta arbeten” bedöms som ordinär vårdslöshet och därmed omfattas av ansvarsförsäkringen, om än med en förhöjd självrisk. Den del av avgörandet som gäller grov vårdslöshet kommenteras bland annat i Ullman, H., ”Betydelsen av grov och annan kvalificerad vårdslöshet för försäkringsskyddet i företagsförsäkring: särskilt om rättsfallet Mösseberg II (NJA 2023 s. 680)”, Uppsatser om rättsfall på försäkrings- och skadeståndsrättens område, Stockholm 2024, s. 214–245. Där redogörs även för den praxisutveckling som skett rörande vad som ska betraktas som grov vårdslöshet; särskilt lyfts NJA 1996 s. 118 fram som ett liknande fall.
Hänvisas från p. 6 (s. 384)
1.I denna artikel visas på växelverkan mellan den materiella rätten och processrätten, och hur denna hanterats av Högsta domstolen (HD) i Mösseberg II NJA 2023 s. 680. Utgångspunkten är de rättsliga följderna av en brand på kurorten Mösseberg, som genererat två olika avgöranden från HD: Mösseberg I NJA 2016 s. 737 och Mösseberg II NJA 2023 s. 680.s. 383
2.I Mösseberg II besvarar HD ett par frågor, vilka beskrivs på följande sätt på domstolens hemsida: Den fråga som framför allt kommer behandlas i förevarande artikel är betydelsen av en tidigare dom. Prejudikatet innebär att den försäkrades processföring inte påverkar en senare direktkravställares rätt så att eventuell rättskraft träffar även denna part. Principen skiljer sig från den som genom Cremonas ansvars försäkring NJA 2017 s. 601 gäller för civilrättsliga åtgärder: den senare principen går ut på att agerande som utsläcker den försäkrades rätt (en underlåtenhet att göra anspråk på försäkringsskydd i tid) påverkar även direktkravställarens rätt.s. 383
3.Analysen i texten kommer att mynna ut i huvudsakligen två invändningar mot HD:s dom. 1. Prejudikatet är inte baserat på en vedertagen förståelse av ansvarsförsäkring-s. 384
4.ens funktion och reglering. 2. Prejudikatet, och principen det skapar, behövdes inte för att avgöra det aktu-s. 384
5.ella målet eftersom något rättskraftshinder av den tidigare processen intes. 384
6.fanns. Frågan har såvitt jag kunnat se inte behandlats tidigare. Den senare del av målet, som gäller grov vårdslöshet, och som kom att avgöra målet, behandlas i stort sett inte i denna text.s. 384