Se t.ex. Samuelsson, a.a. s. 246 ff. beträffande NJA 1999 s. 629. Se också Lindskog i SvJT 2020 s. 297 om bl.a. NJA 2014 s. 364.
Hänvisas från p. 3 (s. 22)
3.Detta leder också till en avslutande iakttagelse om hur civilrätten i sin tur står i relation till processrätten. En del av den civilrättsliga kritiken mot den processrättsliga begreppsapparaten bottnar som jag förstår det i att HD:s distinktioner av rättsföljder eller rättsfakta i processrättsliga avgöranden också tolkas som generella ställningstaganden av civilrättslig karaktär. För lösningen av proces suella problem är distinktionerna rättsfakta/rättsföljd ett viktigt verktyg för att operationalisera förhållandet mellan den materiella rätten i det enskilda fallet och de processuella reglerna, så att den materiella rättens utformning, ändamål etc. kan få betydelse. Sådana processuella ändamålsargument leder dock till att synen på hur rättsfakta och rättsföljder bestäms och förhåller sig till olika rekvisit varierar beroende på vilken processuell regel som tillämpas. Användningen av begreppen rättsfakta och rättsföljd kan således skilja sig åt inte bara mellan civilrätten och processrätten, utan även vid tillämpningen av olika processuella regler. Processrättsligt motiverade ställningstaganden som bygger på distinktioner som rättsfakta och rättsföljder vid tillämpningen av processuella regler bör då inte läggas till grund för generella slutsatser om hur domstolar ska se på motsvarande frågor i civilrättslig mening.s. 22