Se t.ex. NJA 2018 s. 443 p. 12, NJA 2018 s. 1091 p. 14 och nyligen HD:s dom 2024-07-10 i B 6826-23 p. 6. Se även NJA 2015 s. 501 beträffande övergrepp som begås på distans.
Hänvisas från p. 2 (s. 98)
2.Under de senaste tjugo årens sexualbrottsreformer har ett för sexualbrotten gemensamt skyddsintresse lyfts fram: en individuell rätt till sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Ett sådant skyddsintresse kunde skönjas redan i samband med brottsbalkens införande, men de anspråk som görs idag kommer till klarare uttryck än tydligare. Det har både i samband med lagstiftningsärenden och i den juridiska litteraturen framförts kritik mot att regleringen och rättstillämpningen uppehåller sig för lite kring sammanhang och kringliggande omständigheter i bedömningen av om den sexuella integriteten kränks – och i för stor utsträckning uppehåller sig vid överväganden av teknisk eller fysisk karaktär, exempelvis vilken fysisk beröring det varit fråga om, med vilka kroppsdelar, och hur länge den pågått. Vid flera reformer har också en uttalad ambition varit att ändra på det förhållandet. HD har i generella termer uttalat att vad som utgör en kränkning av den sexuella integriteten inte kan bestämmas utan att också beakta det sammanhang som gärningen företas i. Domstolen har också, om än inte lika ofta, uttalat att vad som utgör en kränkning av sexualiteten kan komma att ändras i takt med samhällsutvecklingen. Vilken gärning som utgör en sexuell kränkning är med andra ord volatilt i relation till samhället som gärningen företas i. En fråga som bör ställas efter vårvinterns två prejudikat på sexualbrottens område är om HD – på det sätt som efterfrågats bland annat i samband med sexualbrottsreformerna – gjort (delar av) bedömningarna i sexualbrottsmål mer kontextkänsliga.s. 98