Att så är fallet har senare bekräftats genom avgörandet Fastighetsmäklarens klientmedelskonto NJA 2023 s. 339, varom närmare nedan.
Hänvisas från p. 12 (s. 423)
12.Huruvida betalningen skett av misstag tycks HD över huvud taget inte ha betraktat som en principiell faktor för återkravsfrågan. Ett påstående om att mottagaren saknade en verksam fordran angavs kunna mötas av ett påstående om motsatsen, vilket påstående i så fall får förmodas stjälpa återkravsrätten om det skulle antas som faktum. I förlängningen betyder det att den principiella återkravsrätten inte föreligger för en överföring som visserligen skett av misstag, så länge det ändå funnits en verksam fordran som överföringen med fog kunnat uppfattas vara avsedd att infria. Den praktiska skillnaden är visserligen ganska liten om det är fråga om en gäldenärs misstagsbetalning av sig egen skuld, eftersom mottagaren då hade kunnat möta ett återkrav med en kvittningsinvändning. Men om det är en tredje man som har misstagsbetalat en annans skuld är den praktiska betydelsen större, eftersom mottagaren då inte har någon motfordran mot betalaren. Redan en dryg månad efter avgörandet i Independent Finans fick HD anledning att återkomma till frågor om betalning utan rättsgrund och condictio indebiti i Skattekontot II NJA 2016 s. 1074. Som namnet antyder påminner omständigheterna i fallet om dem som förelåg i Skattekontot I. En privatperson hade av misstag förväxlat två siffror i sitt personnummer vid betalning av skatt till sitt skattekonto. Beloppet krediterades en annan privatpersons skattekonto, vars personnummer överensstämde med det nummer som betalaren av misstag hade matat in. Det kontot kom att visa överskott. Kontohavaren hade skulder till enskilda borgenärer hos Kronofogdemyndigheten och överskottet utmättes. Betalaren krävde att Skatteverket skulle återbetala beloppet. Talan bifölls av tingsrätten, men hovrätten bedömde att det inte var Skatteverket utan kontohavaren som varit mottagare av betalningen och ogillade därför talan.s. 423