Stycket

6.Hur PBL-regeln förhåller sig till dess konstitutionella dito, frånsett att den senare är hierarkiskt överlägsen, är något oklart. Oavsett om man orienterar sig efter den så att säga interna proportionalitetsprincipen i PBL eller den externa som följer efter konstitutionella grunder är dock ett grundproblem hur principen ska tillämpas i specifika situationer. Viss vägledning i en PBL-kontext följer genom Förhandsbeskedet i Värmdö NJA 2016 s. 868 och Förhandsbeskedet i Kullavik NJA 2022 s. 545, som båda innebär att kommunens planmonopol (om än blygsamt) har utmanats genom en liten uppluckring av det s.k. detaljplanekravet i 4 kap. 2–3 §§ PBL; efter en viss förfluten tid samt med beaktande av vissa faktorer är det enligt HD inte längre proportionerligt att avslå en ansökan om förhandsbesked (eller bygglov) med hänvisning till att området först behöver detaljplaneläggas. Det enskilda intresset av att få sin ansökan prövad i sak gentemot PBL:s materiella regler väger alltså under vissa omständigheter tyngre än det allmänna intresset hos kommunen att kunna styra markanvändningen genom att hävda detaljplanekravet.s. 915