Stycket

1.Ett guldsmycke såldes genom exekutiv försäljning på offentlig auktion. Smycket bestod av en halskedja med hänge i 18 karat vitguld. På hängets kanter fanns 106 små briljantslipade diamanter. Inför försäljningen lät KFM värdera smycket hos en utomstående värderare som uppgav att kedjan vägde ca 27 gram och hänget ca 47 gram. Enligt värderingsintyget uppgick smyckets marknadsvärde till 40 000 kr. I KFM:s kungörelse om auktionen återgavs uppgifterna om smyckets vikt från värderingsintyget. Intyget fanns bifogat kungörelsen. Vidare angavs att alla objekt såldes i befintligt skick, samt påtalades att köparen hade en undersökningsplikt vid visning och att inga garantier lämnades för funktion, ursprung, äkthet eller kvalitet. Kungörelsen innehöll även en hänvisning till myndighetens rättsliga information, där det i sin tur upplystes om att KFM ansvarade för att information som lämnats vid försäljningen var korrekt. En antikhandel, senare kärande i målet, vann budgivningen med högsta bud om 26 000 kr. Efter köpet framkom att viktuppgiften i värderingsintyget var felaktig och att det i själva verket inte var hänget utan hela smycket inklusive kedja som vägde ca 47 gram. Värderaren utfärdade ett nytt intyg med korrekta uppgifter om smyckets vikt. Marknadsvärdet ansågs dock oförändrat. Antikhandeln, dvs. köparen, nöjde sig emellertid inte med detta utan krävde ersättning av KFM för den skada man ansåg sig ha lidit på grund av den felaktigt angivna vikten.s. 895