Man kunde väl visserligen hävda, att osedliga avtal inte är att hänföra till förmögenhetsrätten, och slå samman kategorierna (samt alltså denna och ovanstående not), men så ser inte traditionen ut, och de topiker man kan söka sig till för att resonera kring frågorna skiljer sig åt. Vad gäller rekvisitet ”på förmögenhetsrättens område” i AvtL:s rubrik är den huvudsakliga poängen också att avgränsa mot familjerätten. Se om tillämpningsområdet t.ex. Förslag AvtL 1914 s. 34, 66; Almén & Eklund, Lagen om avtal 5 uppl. s. 3 f., 42, 105; NJA 1936 s. 598 (en klassiker, där HD körde ”grunderna för” 29 § AvtL istället för direkt tillämpning); samt t.ex. C G Björling, För vilka avtal är anbudet bindande enligt avtalslagens första kapitel, SvJT 1916 s. 353 ff. Jfr även Wallin, Avtal mellan makar, passim; Agell, Familjerättsliga avtals rättsgiltighet, TFR 1987 s. 68 ff.; Agell & Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap 7 uppl. s. 152 ff., samt möjligen NJA 2017 s. 168 (avtal om mahr). Att det ska röra förmögenhetsrätt innebär dock att även en del annat avgränsas bort – såsom middagsbjudningar – se t.ex. B. Lehrberg, Avtalsrättens grundelement 3 uppl. s. 46 f.; Bryde Andersen, Grundlæggende avtalerett s. 90, jfr även Grönfors & Dotevall, Avtalslagen 4 uppl. s. 37 f.
Hänvisas från p. 10 (s. 90)
Man kunde väl visserligen hävda, att osedliga avtal inte är att hänföra till förmögenhetsrätten, och slå samman kategorierna (samt alltså denna och ovanstående not), men så ser inte traditionen ut, och de topiker man kan söka sig till för att resonera kring frågorna skiljer sig åt. Vad gäller rekvisitet ”på förmögenhetsrättens område” i AvtL:s rubrik är den huvudsakliga poängen också att avgränsa mot familjerätten. Se om tillämpningsområdet t.ex. Förslag AvtL 1914 s. 34, 66; Almén & Eklund, Lagen om avtal 5 uppl. s. 3 f., 42, 105; NJA 1936 s. 598 (en klassiker, där HD körde ”grunderna för” 29 § AvtL istället för direkt tillämpning); samt t.ex. C G Björling, För vilka avtal är anbudet bindande enligt avtalslagens första kapitel, SvJT 1916 s. 353 ff. Jfr även Wallin, Avtal mellan makar, passim; Agell, Familjerättsliga avtals rättsgiltighet, TFR 1987 s. 68 ff.; Agell & Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap 7 uppl. s. 152 ff., samt möjligen NJA 2017 s. 168 (avtal om mahr). Att det ska röra förmögenhetsrätt innebär dock att även en del annat avgränsas bort – såsom middagsbjudningar – se t.ex. B. Lehrberg, Avtalsrättens grundelement 3 uppl. s. 46 f.; Bryde Andersen, Grundlæggende avtalerett s. 90, jfr även Grönfors & Dotevall, Avtalslagen 4 uppl. s. 37 f.s. 93