1.Avgörandet gäller tolkningen av ett försäkringsvillkor som finns i de flesta kommersiella ansvarsförsäkringar. Det är därför välkommet att Högsta domstolen har preciserat rättsläget i detta avseende. För att fristen ska börja löpa uppställs ett tydlighetskrav på meddelandet. Avgörandet mildrar också konsekvenserna av den lite olyckliga utgången av Cremonas ansvarsförsäkring NJA 2017 s. 601, som innebar att en direktkravsrätt vid konkurs i praktiken kan göras illusorisk genom villkoren. Tydlighetskravet som uppställs kan kanske få effekten att den skadevållare som tar emot meddelandet faktiskt kommer till skott och anmäler detta till sin försäkringsgivare.s. 460
2.Högsta domstolen fastställer att det inte kan uppställas någon en gång för alla gällande princip för hur preciserad en underrättelse i försäkringssammanhang måste vara, utan det måste bedömas från fall till fall. Det betyder att vad som fastställts avseende det aktuella preskriptionsvillkoret inte direkt träffar andra frister. Preskriptionsreglerna i 7:4 och 8:20 FAL fick nya lydelser den 1 januari 2015. Tidigare gällde en kortare frist (tre år) som började löpa på ett annat sätt (kännedom om att anspråket kunde göras gällande). Den nuvarande tioårspreskriptionsregeln har alltså i skrivande stund varit i kraft i mindre än tio år, vilket borde betyda att diverse frågor om tioårspreskription ännu inte dykt upp i domstolarna. Vi får väl se hur det hela utvecklar sig, men avgörandet NJA 2023 s. 193 kommer att kunna tjäna som god vägledning om frågan blir aktuell.s. 460
3.Jessika van der Sluijss. 461