Spelmissbruket NJA 2019 s. 837, Förvaltarskapsfullmakten NJA 2020 s. 179, Den gode mannen och äktenskapsskillnaden NJA 2021 s. 547 I, Förvaltaren och äktenskapsskillnaden NJA 2021 s. 547 II, Förvaltaren och äktenskapsskillnaden II NJA 2021 s. 1181, Preskription och förvaltarskap NJA 2022 s. 150, Godmansförutsättningarna NJA 2022 s. 623 (kommenterat av Fridström Montoya, Therése, HD om godmansförutsättningar – ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg, SvJT 2022 s. 735–752).
Hänvisas från p. 1 (s. 426)
1.Under senare år har HD avgjort flera frågor rörande förvaltare och gode män. I Beneficiet för årsarvodet NJA 2022 s. 409 handlade det om deras arvode och konkurrensen med den ”hjälpbehövandes” borgenärer, eller uttryckt med HD:s ord: Det ungefärliga svaret enligt HD:s rubrik var följande: Detta kan säga vara det snävt formulerade och konkreta prejudikatet. Den otålige kan nöja sig med det. HD:s avgöranden bjuder dock mestadels på mer än bara det konkreta svaret.s. 426
2.I centrum för avgörandet och kommentarerna står ”kvartalsuttalandet” och ”garantiuttalandet”. I förhållande till kvartalsuttalandet består HD-beslutets nyhetsvärde i att det godtar längre tidsintervall på utgiftssidan än ett kvartal. I förhållande till garantiuttalandet består HD-beslutets nyhetsvärde i att det visar att garantin är innehållslös. Det innebär även att HD-beslutet som ser ut att presentera en snäv och förarbetslojal in casu-regel avseende årsarvode till god man och förvaltare kan tolkas betydligt bredare. Enligt min uppfattning omfattas de utgifter som kan subsumeras under lagtextens ”underhåll”.s. 427
3.Vid sidan av dessa två centrala frågor – dvs. längre tidsintervall på utgiftssidan och att garantin är innehållslös – behandlas ytterligare frågor, nämligen lagtextens ”synnerliga skäl” och om vi inte snarare har rört oss mot ”särskilda skäl”, KFM-praxis och sambandet mellan beneficiebestämmelsen och löneutmätningsreglerna, vad HD-beslutets ”i viss omfattning” och det nya rekvisitet avsätta alternativt reservera innebär, och även om begränsningar.s. 427
4.Det skulle mot bakgrund av detta HD-beslut kunna tyckas vara intressant att diskutera om beslutet innebär att beneficiereglerna blivit mer liberala mot gäldenären eller inte. Sett ur både det kortare och det längre perspektivet är svaret ja avseende den nu aktuella bestämmelsen. I det kortare perspektivet framgår det av det som just sagts avseende kvartalsuttalandet och garantiuttalandet. I det längre perspektivet kan man konstatera att beneficieregler infördes först i 65 och 67 §§ i 1877 års utsökningslag (1877:31 s. 1). Ett införande är i sig en liberalisering. Den efterföljande rättsutvecklingen har bl.a. inneburit höjda värdegränser och en utvidgning av vad som kan undantas. Även det restriktiva rekvisitet ”synnerliga skäl” var på sin tid en liberalisering. Det ska redan här påpekas att de nu gällande beneficiereglerna infördes genom 1968 års reform av de just nämnda bestämmelserna och sedan överfördes till UB. De relevanta förarbetena är därför SOU 1964:57 och prop. 1968:130.s. 427
5.Några ord om dispositionen. I avsnitt 2 följer en kort inledande text om beneficium med hänsyn till gäldenärens behov. Där presenteras även två centrala förarbetsuttalanden: ”garantiuttalandet” och ”kvartalsuttalandet”. I avsnitt 3 behandlas HD:s beslut i Beneficiet för årsarvodet. I avsnitt 4 följer en tämligen utförlig kommentar av HD-beslutet och diskussion av de frågor det ger upphov till. I avsnitt 5 följer en framåtblickande avslutning.s. 428