Klyvningen i Kungsör NJA 2023 s. 329.
Hänvisas från p. 8 (s. 394)
1.Fastigheter kan ombildas eller nybildas genom fastighetsbildningslagen (1970:988, FBL). Vid ombildning tillämpas fastighetsreglering, som exempelvis innebär att mark kan överföras från en fastighet till en annan – fastigheternas storlek förändras – eller att servitut mellan fastigheter bildas, ändras eller upphävs. Kännetecknande för fastighetsreglering är att befintliga fastigheters struktur och funktion förändras och att det just är fråga om att ombilda redan existerande fastigheter, dvs. inga nya fastigheter bildas vid fastighetsreglering.s. 392
2.För att bilda nya fastigheter tillämpas istället avstyckning, klyvning eller sammanläggning. Vid nybildningsåtgärder som framför allt sker genom avstyckning eller klyvning kan det ibland vara påkallat att även genomföra fastighetsregleringsåtgärder – s.k. kombinerad fastighetsbildning – som sker i samband med avstyckningen eller klyvningen och som primärt syftar till att göra stycknings- eller klyvningslotten bättre lämpad för sitt ändamål när lotten senare registreras som en ny fastighet när förrättningen vunnit laga kraft. Det kan exempelvis vara fråga om att inrätta servitut till förmån för en lott.s. 392
3.Vid avstyckning och klyvning föreligger en fråga gällande vem som har initiativrätt att påkalla kombinerad fastighetsbildning. Bakgrunden till frågan är att en viss ägovidd som avskilts från en fastighet genom avstyckning eller fastighet som delats upp genom klyvning inte utgör en fastighet. Dessa områden utgör lotter – styckningslott vid avstyckning och klyvningslott vid klyvning – vilket innebär potentiella problem eftersom fastighetsbildningslagens systematik i detta avseende utgår från ett fastighetsbegrepp. Exempelvis kan marköverföring genom fastighetsreglering ske från en fastighet till en annan sådan enhet, och om fastighetsregleringen sker tvångsvis är ett villkor att den sökandes fastighet måste förbättras genom åtgärden. Vidare avser servitut primärt förhållanden mellan fastigheter. Lämplighetsvillkoren i fastighetsbildningslagen utgår från att det är en fastighet som ska vara lämplig för sitt ändamål. Även initiativrätten till fastighetsreglering utgår primärt från fastighetsbegreppet i form av att det är ägaren av en fastighet som berörs av åtgärden som har rätt påkalla reglering.s. 392
4.Fastighetsbegreppet i fastighetsbildningslagen är inte helt tydligt definierat, men i förarbetena görs ett uttalande av departementschefen i anslutning till fastighetsregleringssituationen: ”Med fastighet förstås här sådan enhet som i fastighetsregistret är redovisad som särskild fastighet.”s. 393
5.Detta ger upphov till frågor just med anledning av att lotterna kan bli egna fastigheter först när förrättningen där dessa behandlats vunnit laga kraft, och alltså först efter denna tidpunkt kan bli registrerade som egna fastigheter med en egen beteckning. Före denna tidpunkt är markområdena i fråga inte en fastighet, utan enbart styckningslott respektive klyvningslott, och riskerar därför att falla utanför tillämpningsområdet för fastighetsreglering, dels då ägare av lotterna inte är behörig att påkalla fastighetsreglering, dels att åtgärderna som kan genomföras genom fastighetsreglering omfattar fastigheter och inte lotter. Sett till lagtextens strikta ordalydelse torde alltså lotter falla utanför fastighetsregleringens tillämpningsområde.s. 393
6.Behovet av att kunna genomföra fastighetsregleringsåtgärder i samband med avstyckning förutsågs dock delvis under lagstiftningsarbetet med fastighetsbildningslagen. Det kan enligt förarbetena finnas behov att i samband med avstyckningens genomförande inrätta servitut till förmån för en styckningslott på annan fastighet än styckningsfastigheten. Även en styckningslott kan – naturligen sett till dess ändamål – ha samma behov som en fastighet att få tillgång till vissa typer av funktioner som förbättrar styckningslottens och den (potentiellt) framtida fastighetens ändamål, dvs. även en styckningslott kan bli bättre lämpad för sitt ändamål genom fastighetsregleringsåtgärder. Om förrättningen senare vinner laga kraft och lotten blir registrerad som en fastighet är behovet såklart detsamma; att man initialt kallar markområdet för lott och inte fastighet förändrar alltså inte det grundläggande behovet av att tillgodose det avsedda ändamålet för markområdet oavsett om detta benämns som en lott eller fastighet.s. 393
7.Det anförda föranledde departementschefen till följande uttalande: Det framgår alltså ganska tydligt – kan man tycka – ur förarbetena att styckningslotter i detta avseende ska behandlas på samma sätt som en fastighet som är upptagen i fastighetsregistret. Trots detta har Högsta domstolen tidigare funnit att ägare av styckningslott saknar rätt att påkalla fastighetsreglering just eftersom den sökande var ägare till en styckningslott och inte till en fastighet, vilket enligt HD var en förutsättning för initiativrätt enligt 5 kap. 3 § FBL. Enligt denna dom, som varit utsatt för mycket hård kritik, finns ingen initiativrätt till fastighetsreglering för ägare av styckningslott och det är därför inte möjligt att tillföra styckningslotter mark genom fastighetsreglering, dvs. marköverföringar kan endast ske mellan fastigheter och inte mellan en fastighet och en styckningslott. Samma slutsats torde vara rådande för andra fastighetsregleringsåtgärder, som bildande av servitut till förmån för en styckningslott, eller när en styckningslott behöver tillföras andel i samfällighet. Även i dessa senare situationer är fastighet en förutsättning enligt lagtexten i FBL och situationerna borde därför rimligen behandlas på samma sätt som marköverföringar.s. 394
8.Under 2023 har en liknande fråga varit föremål för prövning av Högsta domstolen. Målet gällde dock inte avstyckning i kombination med fastighetsreglering, utan istället klyvning i kombination med fastighetsreglering. Huvudfrågan i målet var om en delägare av en fastighet i samband med prövning av klyvningsansökan, även var behörig att påkalla fastighetsreglering för klyvnings lotter som utlagts under pågående förrättning, när andra delägare av klyvningsfastigheten motsätter sig detta. Några av delägarna av klyvningsfastigheten var alltså bl.a. emot att fastighetsreglering skulle initieras för några av klyvnings lotterna. Grundfrågan liknar alltså den som var föremål för prövning i Avstyckningen i Sörbyn NJA 1987 s. 730, nämligen om ägaren av en lott kan initiera fastighetsreglering trots att det inte är fråga om en fastighet.s. 394