1.av säkerhetsskäl: skyddsobjekten Gynnande förvaltningsbeslut kan återkallas i syfte att tillgodose tvingande säkerhetsskäl. Det har i rättspraxis traditionellt tolkats som skydd för människors liv och hälsa. Skydd för liv och hälsa innebär att enskilda ska skyddas mot död, kroppsskador och ohälsa. I detta avseende framstår regleringen med inriktning mot säkerhetsskäl som relativt avgränsad, men det står samtidigt klart att det skett en utvidgning av kretsen av skyddsobjekt vars säkerhet kan motivera återkallelser av gynnande förvaltningsbeslut. Ett uppenbart skyddsobjekt är skydd för människors liv och hälsa, som berör både den som är adressat för ett beslut liksom tredje part som kan beröras av om ett beslut står fast. Skyddet för liv och hälsa berör typiskt sett tredje parts liv och hälsa. Den generella möjligheten att återkalla gynnande förvaltningsbeslut har främst syftat till att skydda tredje part mot någon enskild. Detta reflekteras t.ex. i återkallelse av jakttillstånd, därför att tredje part, dvs. personer som uppehåller sig i samma område som den tillståndsgivna jakten skulle riskera att skadas. I förhållande till skyddet för liv och hälsa har man i kammarrättspraxis ansett att även skydd för liv och hälsa hos den som är föremål för ett gynnande förvaltningsbeslut kan motivera att beslutet upphävs. I det aktuella fallet hade Kriminalvården upphävt ett beslut om permission från ett fängelsestraff med motiveringen att den person som skulle ges permission riskerade att utsättas för brott. Kammarrätten i Jönköping fann därvid att Kriminalvården hade skäl att upphäva det aktuella beslutet om permission med hänsyn till risken för den intagne. Denna tolkning av utrymmet för att upphäva gynnande förvaltningsbeslut framstår inte som oproblematisk eftersom grundprincipen i förhållande till gynnande förvaltningsbeslut torde vara att den enskilde själv ska kunna välja om man vill utnyttja de rättigheter eller förmåner som gynnande beslut ger. Kammarrättens slutsats som innebär att man vid tolkningen av 37 § FL inkluderar ett tämligen klart paternalistiskt perspektiv i undantagsgrunden, motiverades inte med några närmare resonemang. Det strider förvisso inte mot en bokstavstolkning av 37 § FL, men det förefaller ändock avvika från det huvudsakliga syftet med 37 § FL, dvs. att skydda allmänna intressen eller tredje part. (Av underinstansens dom i samma mål framgick att det även fanns allmänna intressen relaterade till den intagnes möjlighet att följa permissionsplaneringen, men det var inte föremål för kammarrättens prövning.) Av detta får antas följa att möjligheten att återkalla gynnande förvaltningsbeslut också omfattar en tredje part som i och för sig samtycker till den risk som den enskilde utsätts för. I RÅ 2004 ref. 78 fann RegR att principen om skydd för liv och hälsa också omfattade djurs liv och hälsa, i samband med att Jordbruksverket återkallat en djurhållares dispens från att hålla en djurbesättning med en ligghall. Jordbruksverket ansåg att återkallelsen kunde grundas på att beslutet om dispens var materiellt felaktigt och lett till fara för djuren. RegR delade inte Jordbruksverkets bedömning, men däremot ansåg man att man närmast genom en analogi till människors hälsa kunde anse att förhållanden som riskerade djurs liv och hälsa kunde ligga till grund för att återkalla gynnande förvaltningsbeslut. Av RÅ 2004 ref. 78 framgår inte närmare om skydd för djurs hälsa också omfattar djur som inte är en del av djurbesättningar, t.ex. vilda djur som påverkas av olika typer av mänsklig aktivitet.s. 42
2.I senare kammarrättspraxis har frågan om tillåtligheten av fällor vid s.k. fångstjakt aktualiserats, i samband med återkallelse av tillståndsbeslut avseende typgodkännande av vissa fällor som används vid vildsvinsjakt. I det sammanhanget har domstolar ansett ett visst lidande för djuret sannolikt är ofrånkomligt vid fångstjakt. I det avseendet framstår det som att bedömningen av huruvida djurs liv och hälsa är tillräckligt skyddade måste bedömas i ljuset av den allmänna tillåtligheten av en viss jaktmetod. I det avseendet framstår det som klart att de tillåtliga riskerna vid återkallelse av ett beslut av säkerhetsskäl måste bedömas utifrån de risker som lagstiftningen tillåter. Det innebär bl.a. att säkerhetsskäl inte kan motivera återkallelse av förvaltningsbeslut som medför risker som är tillåtna i lagstiftningen. I praxis har inte frågor om skydd för egendom och risken för skador på egendom behandlats närmare, men i förarbetena till 37 § FL fastslås att skador på egendom ska kunna vara en grund för återkallelse av beslut av säkerhetsskäl. Det förefaller således rimligt att anta att åtminstone vissa skador på egendom ska kunna beaktas (t.ex. skador till följd av bränder, explosioner eller översvämningar) som grund för att återkalla gynnande förvaltningsbeslut. Det torde dock vara klart att sådana skador också måste beröra fysiska skador, dvs. skydd för egendom kan inte enbart ses som en fråga om skydd mot ekonomiska förluster eftersom det skulle vidga begreppet tvingande säkerhetsskäl på ett sätt som saknar stöd i rättskällorna. I förhållande till förutsebara skador på egendom måste man också överväga frågor om t.ex. statens skyddsplikter i förhållande till egendomsrätten under EKMR. I praxis tycks det också som om man accepterat att även risker för t.ex. ordningsstörningar i fängelser kan beaktas i bedömningen av säkerhetsskäl, även om de inte direkt medför fysiska risker. I detta avseende har JO betonat att den värdering som lagstiftaren gjort i förhållande till en verksamhet bör ha betydelse för huruvida man anser att andra skyddsobjekt ska kunna inkluderas bland tvingande säkerhetsskäl, som grund för att återkalla förvaltningsbeslut. JO har i några sammanhang, vanligen med anknytning till kriminalvård och verkställighet av fängelsestraff, accepterat att relativt generella överväganden om säkerhet i samband med permissioner eller avseende förhållanden i fängelser motiverar att beslut som berör enskildas straffverkställighet kan ändras.s. 44
3.De säkerhetsskäl som åberopas kan dels vara direkt knutna till den person som beslutet avser genom t.ex. vad som framkommit om denne under verkställigheten, dels generella säkerhetsaspekter som t.ex. den erfarenhetsmässigt höga risken för avvikelse i slutet av en verkställighet som ska övergå i utvisning. I JO:s praxis skiljer man dock inte alltid mellan säkerhetsöverväganden som grundas på lagstiftning om fängelser respektive säkerhetsskäl som grundas på 37 § FL. I ljuset av förarbeten och domstolspraxis måste man dock anse att ”tvingande säkerhetsskäl” måste förstås restriktivt när det gäller t.ex. överväganden om allmän ordning i olika hänseenden, även om sådana överväganden inte helt kan uteslutas. I jämförelse med regleringen i speciallagstiftningen så framstår det också som att lagstiftaren i samband med verksamheter som kan medföra fara för fysiska skador av olika slag valt att utforma mer allmänna rekvisit för återkallelse som omfattar men inte är begränsade till tvingande säkerhetsskäl i den mening som avses i 37 § FL. Betydelsen av gränsdragningen mellan speciallagstiftningen och den allmänna regleringen i förvaltningsrätten är främst relaterad till att speciallagstiftningen ger utrymme för att reglera risker specifika för vissa verksamhetsområden i större detalj och/eller med större grad av skön. Om man ska söka dra någon slutsats rörande vari skyddsobjektet för återkallelse av gynnande förvaltningsbeslut av säkerhetsskäl ska bestå, så är det en allmän skyddsregel som berör såväl tredje part i allmänhet, eventuellt samtyckande tredje part och beslutets adressat. I doktrinen har Wall ansett att säkerhetsskäl knappast kan kategoriseras eftersom de kan skifta starkt med sammanhanget. Det är förvisso korrekt att det finns variationer beroende på sammanhang, men det framstår ändock som klart att skyddet främst inriktar sig på skydd för människors och djurs liv och hälsa och liksom skydd för skydd mot skador på egendom, men däremot knappast skydd för ekonomiska värden i vidare mening. Det torde stå klart att den yttersta gränsen för de skyddsobjekt som kan motivera att man återkallar gynnande förvaltningsbeslut med hänvisning till tvingande säkerhetsskäl är sådana intressen som har rättsordningens skydd.s. 45