Se till exempel Arvidsson, N., Begreppet sedvana, i Dahlman, C. och Wahlberg, L. (red.), Juridiska grundbegrepp. Vänbok till David Reidhav, s. 197 ff., 2019 och Karlgren, H., Kutym och rättsregel: en civilrättslig undersökning, Stockholm, 1960, Ussing, H., Aftaler paa formuerettens omraade, s. 437, København, 1950 och Samuelsson, J., Tolkning och utfyllning: undersökningar kring ett förmögenhetsrättsteoretiskt tema, s. 246 ff., Uppsala, 2008. Se även Sydkraft I NJA 1998 s. 448 och Sydkraft II NJA 1999 s. 629. Fallen har kommenterats bland annat av Westberg, Överraskande rättsbildning, s. 348 ff. och Wiwen-Nilsson, T., HD:s rättsbildning – Några ytterligare reflexioner i anledning av NJA 1998 s. 448 och 1999 s. 629, JT 2001–02, s. 222.
Hänvisas från p. 21 (s. 50)
Se till exempel Arvidsson, N., Begreppet sedvana, i Dahlman, C. och Wahlberg, L. (red.), Juridiska grundbegrepp. Vänbok till David Reidhav, s. 197 ff., 2019 och Karlgren, H., Kutym och rättsregel: en civilrättslig undersökning, Stockholm, 1960, Ussing, H., Aftaler paa formuerettens omraade, s. 437, København, 1950 och Samuelsson, J., Tolkning och utfyllning: undersökningar kring ett förmögenhetsrättsteoretiskt tema, s. 246 ff., Uppsala, 2008. Se även Sydkraft I NJA 1998 s. 448 och Sydkraft II NJA 1999 s. 629. Fallen har kommenterats bland annat av Westberg, Överraskande rättsbildning, s. 348 ff. och Wiwen-Nilsson, T., HD:s rättsbildning – Några ytterligare reflexioner i anledning av NJA 1998 s. 448 och 1999 s. 629, JT 2001–02, s. 222.s. 50