Stycket

8.Vi kan inleda med det bekanta, nämligen den civilrättsliga/verkliga ägaren. I denna fråga finns ett par möjligheter till fördjupning (eller kaninhål), dels den mer komparativrättsligt färgade frågan om nordisk funktionalism vs. kontinental substantialism och dels den mer rättsfilosofiskt färgade frågan om rättigheters existens i Norden. Detta förbigås här. Med tanke på bidragets exekutions-, sakoch äganderättsliga fokus är det viktigt att här lyfta fram att i den verkliga ägarens äganderätt ingår sakrättsligt skydd och att objektet för äganderätten ingår i ägarens förmögenhet, eller förpliktelseunderlaget. Och det är i samband med den verkliga ägarens äganderätt man kan tala om positiva och negativa befogenheter. Vem som är ägare får därmed anses vara en sakrättslig fråga. Att äganderätten upplevs som svårfångad av många – begreppsrelativitet är ett ord i sammanhanget, funktionalism eller rättsrealism är andra – kan inte förnekas, men det nu anförda torde överensstämma med HD:s tal om ”äganderätt i vanlig mening” i NJA 1993 s. 324. Det sakrättsliga skyddet hör hit och att egendomen utgör den verkliga ägarens förpliktelseunderlag hör hit. I en utomstående besittares konkurs eller vid utmätning har den verkliga ägaren separationsrätt och i den omvända situationen ska den verkliga ägarens förpliktelseunderlag kunna tas i anspråk av borgenärerna.s. 289