Se NJA 2004 s. 336.
Hänvisas från p. 2 (s. 141)
1.Ledningsrätt och ledningsrättslagen har under vissa tidsperioder haft en relativt anonym tillvaro och för gemene person (och jurist) tidigare utgjort okänt och bråddjupt vatten. I kölvattnet av en avreglerad telekomsektor, bl.a. innebärandes ett successivt högre inslag av privata aktörer, har detta dock förändrats då ledningsrättsinstitutet kommit att utgöra typsituationen vid diskussionerna om högre ersättning vid tvångsvis markåtkomst där förvärvaren just är ett privat och inte sällan vinstdrivande subjekt. Att rättsområdet numer även innehåller kontroversiella rättsfall, tillsammans med ett behov som ökat i takt med telekomsektorns teknikutveckling, gör inte att intresset för ledningsrätt minskat i magnitud.s. 141
2.När frågan om ledningsrätt kan inrättas på ett specifikt markområde aktualiseras prövning av ett antal villkor som måste vara uppfyllda. Dessa utgörs dels av vad, dvs. vilka ändamål och vilken användning, som utgör ledningsrätt i lagens mening, dels ett antal villkor för skydd av olika intressen. Till detta kan fogas att den sökande och markägaren inte sällan kan stå långt ifrån varandra gällande synen på hur markåtkomstersättningen ska bestämmas, vilket i synnerhet riskerar bli fallet när det före ledningsrättens inrättande funnits olika typer av arrende- eller nyttjanderättsavtal för samma ändamål som det sökta ledningsrättsändamålet och där ersättningen i dessa avtalats genom en frivillig överenskommelse mellan parterna.s. 141
3.I fallet Basstationerna i Luleå NJA 2021 s. 874, prövades ett antal av dessa frågor, och mer specifikt, under vilka förutsättningar som ledningsrätt kan upplåtas för anordningar som är placerade på och i byggnader. Typsituationen är något speciell eftersom det inte är fråga om en ledning i mer traditionell bemärkelse, t.ex. en kabel, en vattentrumma eller dylikt, utan istället en basstation som tar sig uttryck som mast- och antennliknande anordningar och som ingår i ett större kommunikationssystem – ett nät med många geografiska noder – där olika master genom telesignaler kopplas samman med varandra. I förevarande fall var basstationerna dessutom redan anlagda på byggnaderna med stöd av ett tidigare hyresavtal.s. 142
4.Många gånger kan ledningsrätt för dessa ändamål upplåtas på ett sätt som innebär att innehavaren ges rätt att uppföra byggnad, bod, skåp eller dylikt på en obebyggd del av en fastighet med en tillhörande mast. I stadsbebyggda miljöer är detta av varierande orsaker inte alltid möjligt, utan den lämpligaste, och kanske även nödvändiga placeringen sett till redan uppförda master, utgörs av en befintlig byggnad varpå ledningsrätten alltså kommer behöva lokaliseras. En följd är att intrånget normalt kan antas bli större i dessa typer av situationer jämfört med när ledningsrätten lokaliseras till en obebyggd del av en fastighet eftersom ledningsinnehavaren normalt behöver ta i anspråk ett utrymme i byggnaden samt en del av taket eller fasaden där mastanordningen placeras. Ledningsrätten riskerar även att försvåra eller blockera framtida åtgärder på byggnaden, t.ex. renovering- och underhållsarbete eller investeringar i ny infrastruktur. Vilken betydelse har dessa typer av förutsättningar för lämplighetsprövningen i 6 § LL?s. 142
5.En till detta anslutande förutsättning i målet var att basstationerna redan var uppförda på den aktuella byggnaden med stöd av hyresavtal, men att basstationens ägare ville erhålla ledningsrätt som har en betydligt starkare och mer långsiktig sakrättslig ställning. Är detta, att anordningarna redan finns fysiskt iordningställda på den aktuella fastigheten, något som bör ha betydelse för lämplighetsprövningen i 6 § LL? Och har tidigare upprättade frivilliga hyresavtal, som rör samma ändamål som den sökta ledningsrätten, någon betydelse för prövningen av vad som är en lämplig lokalisering av anordningen?s. 142