6 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 1 0 1 kap. 4 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och ett förslag till lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap i betänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). 11 1 kap. 3 § beredskapslagen (2011:1522). 12 Jfr det läge som rådde 2020 med stora variationer i begreppsbildningen som behandlats i Hirschfeldt och Petersson, a.a., s. 39–51. 13 Prop. 1973:90, s. 227. 14 Se närmare SOU 2023:75 Stärkt konstitutionell beredskap, s. 149 ff. 1 5 Skr. 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi, s. 6 f. 1 6 Stortinget Innst. 300 S (2023–2024) och Marius Emberland, ”Konstitusjonell forutberegnelighet i uforutsigbara tider”, Lov og Rett, vol. 63, 2024, s. 293. 17 Henrik Jermsten, Om regeringsformens regler om grundläggande fri- och rättigheter – såvitt avser andra än svenska medborgare här i riket, i Vänbok till Sten Heckscher (Uppsala: Iustus Förlag, 2012), s. 163. 1 8 Prop. 1973:90, s. 183. 1 9 SOU 2008:61 Krisberedskapen i grundlagen, s. 110. 20 SOU 2008:125 Del 1 En reformerad grundlag, s. 524. 21 A.a., s. 525. 2 2 För en närmare redogörelse för gällande rätt på området och regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden, se 2023/24:KU10, s. 111 ff. 23 SOU 2013:18 Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ, s. 108. 2 4 Försvarsberedningens betänkande Ds 2023:34 Kraftsamling, avsnitt 8. 25 Prop. 2019/20:110, s. 68 f. Se om samarbetsfrågan även prop. 2022/23:74, s. 38 f., prop. 2025/26:6 och lag (2020:782) om operativt militärt samarbete. 2 6 Anders Eka m.fl. Regeringsformen – med kommentarer, 2 uppl. (Stockholm: Karnov Group, 2018), s. 699. 27 Allmänt om styrningens omfång och djup samt dess former och metoder, se bilaga 4 Styrningen av förvaltningen till 2006 års förvaltningskommittés slutbetänkande (SOU 2008:118) Styra och ställa. 2 8 I Claes Peterson (red.), Den svenska förvaltningsmodellen (Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning, 2020), s. 16 ff. sammanfattar Sten Heckscher respektive Hans Ragnemalm sina olika uppfattningar om hur reglerna i regeringsformen på den här punkten bör förstås. Verket är tillgängligt digitalt på adressen olinfoundation.com. I betänkandet SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft, s. 169 ff. finns en analys av regeringens myndighetsstyrning och statliga förvaltningsmyndigheters mandat i förhållande till andra statliga förvaltningsmyndigheter. 29 Se allmänt om samverkan i betänkandet SOU 2024:43 Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, avsnitt 5 och Lena Enqvist, En myndighet i samverkan. Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att samverka med Arbetsförmedlingen samt hälsooch sjukvården (Umeå 2019). 3 0 Se Nationell strategi för cybersäkerhet, skr. 2024/25:121 och MSB:s (nu MCF) rapport Utvärdering av den aktörsgemensamma hanteringen av tre händelser ur ett krisberedskapsperspektiv: Redovisning av regeringsuppdrag, Fö2024/00366 (lämnad i augusti 2024). 31 Om denna lag, se Tormod Otter Johansen, Krisjuridik – Rättsliga befogenheter från olycka till höjd beredskap (Stockholm: Norstedts Juridik, 2024), s. 102 ff. 32 Maja Fjaestad och Emma Lennartsson, Mitt i krisen (Stockholm: Volante, 2024), s. 96 ff. 33 Olof Petersson, Regeringsarbetet under beredskapsåren (Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 2023:4, Analys & perspektiv, Open access), s. 168 ff. 3 4 Se närmare Johansen, a.a., s. 209 ff. 35 Dir. 2025:86 En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden. 3 6 Ds 2023:34 Kraftsamling, s. 177 ff. och betänkandet (SOU 2025:68) Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap. 37 Prop. 1973:90, s. 397. 38 Om begreppet krisjuridik, se Johansen, a.a., s. 21 ff. 39 Se betänkandet SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft och Johansen, a.a., s. 135 ff. 4 0 Se SOU 2021:25, s. 317 f. 4 1 Detta uttryck har använts för att beteckna arbetet med bestämmelser om myndigheters uppgifter och organisation i krig eller vid krigsfara samt i planering av detta under fred. Uttrycket används här i en vidare bemärkelse för att också täcka krisberedskap mera allmänt. 4 2 SOU 2021:25, s. 250. 43 Se 2020 års grundlagskommittés slutbetänkande (SOU 2023:12) Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende samt prop. 2024/25:165 och 2025/26:KU2. 44 8 kap. 2 § första stycket 3 samt 14 kap. 2 och 3 §§ RF. För en aktuell närmare redogörelse se betänkandet Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43), avsnitt 4.2. 4 5 Hirschfeldt och Petersson, a.a., s. 85 f. 46 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). 4 7 SOU 2024:43, avsnitt 11.11. 48 SOU 1972:15 Ny regeringsform riksdagsordning, s. 188. 49 Carl-Henrik Ehrenkrona, ”Myndigheterna och utrikes- och säkerhetspolitiken”, Vänbok till Mats Melin (Uppsala: Iustus, 2018), s. 99. 50 Prop. 1999/200:61 om internationell rättslig hjälp i brottmål, s. 87 f. 5 1 2012/13:KU20, s. 218 ff. 52 Ehrenkrona, a.a., s. 105 f. 53 Se även betänkandet Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar (SOU 2025:42). 54 En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78). 5 5 SOU 2021:96 Säkerhet och tillgänglighet vid val, s. 275 ff. 56 Se NOU 2020: 6 Frie og hemmelige valg — Ny valglov, prop. 45 L (2022–2023) Lov om valg til Stortinget, fylkesting og kommunestyrer (valgloven), avsnitt 29 om ”beredskap for ekstraordinære hendelse”, samt 54 § grunnloven i ny lydelse den 1 juni 2022. På området finns internationella översikter, se t.ex. https://www.idea.int/newsmedia/multimedia-reports/global-overview-covid-19-impact-elections. 5 7 Skr. 2023/24:163, s. 23. 58 Betänkandet En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1), s. 240 ff. samt Johan Hirschfeldt, Statsskicket grunder – om utformning och innehåll och Olof Wilske, Regeringsformen och författningskulturen, båda i Regeringsformen 50 år 1974 – 2024, publicerad i de lege, Juridiska fakultetens i Uppsala årsbok 2024. 59 SOU 2023:75, s. 327.
Hänvisas från p. 5 (s. 256)
6 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 1 0 1 kap. 4 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och ett förslag till lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap i betänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). 11 1 kap. 3 § beredskapslagen (2011:1522). 12 Jfr det läge som rådde 2020 med stora variationer i begreppsbildningen som behandlats i Hirschfeldt och Petersson, a.a., s. 39–51. 13 Prop. 1973:90, s. 227. 14 Se närmare SOU 2023:75 Stärkt konstitutionell beredskap, s. 149 ff. 1 5 Skr. 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi, s. 6 f. 1 6 Stortinget Innst. 300 S (2023–2024) och Marius Emberland, ”Konstitusjonell forutberegnelighet i uforutsigbara tider”, Lov og Rett, vol. 63, 2024, s. 293. 17 Henrik Jermsten, Om regeringsformens regler om grundläggande fri- och rättigheter – såvitt avser andra än svenska medborgare här i riket, i Vänbok till Sten Heckscher (Uppsala: Iustus Förlag, 2012), s. 163. 1 8 Prop. 1973:90, s. 183. 1 9 SOU 2008:61 Krisberedskapen i grundlagen, s. 110. 20 SOU 2008:125 Del 1 En reformerad grundlag, s. 524. 21 A.a., s. 525. 2 2 För en närmare redogörelse för gällande rätt på området och regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden, se 2023/24:KU10, s. 111 ff. 23 SOU 2013:18 Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ, s. 108. 2 4 Försvarsberedningens betänkande Ds 2023:34 Kraftsamling, avsnitt 8. 25 Prop. 2019/20:110, s. 68 f. Se om samarbetsfrågan även prop. 2022/23:74, s. 38 f., prop. 2025/26:6 och lag (2020:782) om operativt militärt samarbete. 2 6 Anders Eka m.fl. Regeringsformen – med kommentarer, 2 uppl. (Stockholm: Karnov Group, 2018), s. 699. 27 Allmänt om styrningens omfång och djup samt dess former och metoder, se bilaga 4 Styrningen av förvaltningen till 2006 års förvaltningskommittés slutbetänkande (SOU 2008:118) Styra och ställa. 2 8 I Claes Peterson (red.), Den svenska förvaltningsmodellen (Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning, 2020), s. 16 ff. sammanfattar Sten Heckscher respektive Hans Ragnemalm sina olika uppfattningar om hur reglerna i regeringsformen på den här punkten bör förstås. Verket är tillgängligt digitalt på adressen olinfoundation.com. I betänkandet SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft, s. 169 ff. finns en analys av regeringens myndighetsstyrning och statliga förvaltningsmyndigheters mandat i förhållande till andra statliga förvaltningsmyndigheter. 29 Se allmänt om samverkan i betänkandet SOU 2024:43 Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, avsnitt 5 och Lena Enqvist, En myndighet i samverkan. Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att samverka med Arbetsförmedlingen samt hälsooch sjukvården (Umeå 2019). 3 0 Se Nationell strategi för cybersäkerhet, skr. 2024/25:121 och MSB:s (nu MCF) rapport Utvärdering av den aktörsgemensamma hanteringen av tre händelser ur ett krisberedskapsperspektiv: Redovisning av regeringsuppdrag, Fö2024/00366 (lämnad i augusti 2024). 31 Om denna lag, se Tormod Otter Johansen, Krisjuridik – Rättsliga befogenheter från olycka till höjd beredskap (Stockholm: Norstedts Juridik, 2024), s. 102 ff. 32 Maja Fjaestad och Emma Lennartsson, Mitt i krisen (Stockholm: Volante, 2024), s. 96 ff. 33 Olof Petersson, Regeringsarbetet under beredskapsåren (Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 2023:4, Analys & perspektiv, Open access), s. 168 ff. 3 4 Se närmare Johansen, a.a., s. 209 ff. 35 Dir. 2025:86 En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden. 3 6 Ds 2023:34 Kraftsamling, s. 177 ff. och betänkandet (SOU 2025:68) Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap. 37 Prop. 1973:90, s. 397. 38 Om begreppet krisjuridik, se Johansen, a.a., s. 21 ff. 39 Se betänkandet SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft och Johansen, a.a., s. 135 ff. 4 0 Se SOU 2021:25, s. 317 f. 4 1 Detta uttryck har använts för att beteckna arbetet med bestämmelser om myndigheters uppgifter och organisation i krig eller vid krigsfara samt i planering av detta under fred. Uttrycket används här i en vidare bemärkelse för att också täcka krisberedskap mera allmänt. 4 2 SOU 2021:25, s. 250. 43 Se 2020 års grundlagskommittés slutbetänkande (SOU 2023:12) Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende samt prop. 2024/25:165 och 2025/26:KU2. 44 8 kap. 2 § första stycket 3 samt 14 kap. 2 och 3 §§ RF. För en aktuell närmare redogörelse se betänkandet Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43), avsnitt 4.2. 4 5 Hirschfeldt och Petersson, a.a., s. 85 f. 46 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). 4 7 SOU 2024:43, avsnitt 11.11. 48 SOU 1972:15 Ny regeringsform riksdagsordning, s. 188. 49 Carl-Henrik Ehrenkrona, ”Myndigheterna och utrikes- och säkerhetspolitiken”, Vänbok till Mats Melin (Uppsala: Iustus, 2018), s. 99. 50 Prop. 1999/200:61 om internationell rättslig hjälp i brottmål, s. 87 f. 5 1 2012/13:KU20, s. 218 ff. 52 Ehrenkrona, a.a., s. 105 f. 53 Se även betänkandet Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar (SOU 2025:42). 54 En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78). 5 5 SOU 2021:96 Säkerhet och tillgänglighet vid val, s. 275 ff. 56 Se NOU 2020: 6 Frie og hemmelige valg — Ny valglov, prop. 45 L (2022–2023) Lov om valg til Stortinget, fylkesting og kommunestyrer (valgloven), avsnitt 29 om ”beredskap for ekstraordinære hendelse”, samt 54 § grunnloven i ny lydelse den 1 juni 2022. På området finns internationella översikter, se t.ex. https://www.idea.int/newsmedia/multimedia-reports/global-overview-covid-19-impact-elections. 5 7 Skr. 2023/24:163, s. 23. 58 Betänkandet En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1), s. 240 ff. samt Johan Hirschfeldt, Statsskicket grunder – om utformning och innehåll och Olof Wilske, Regeringsformen och författningskulturen, båda i Regeringsformen 50 år 1974 – 2024, publicerad i de lege, Juridiska fakultetens i Uppsala årsbok 2024. 59 SOU 2023:75, s. 327.s. 256