Prop. 1973:32 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken m.m. s. 64 och 84; SOU 1972:41 Familj och äktenskapet 1 s. 46 ff. Se även Walleng K., Att leva som sambo: En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid, Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala 2015. 1 0 Scherpe J.M., A Comparative view on registered partnership and formal family recognition beyond marriage, Journal of International and Comparative Law 2019, 273–286. Sverdrup T., Regulations of cohabitation in the Nordic countries, In: Probert Rebecca, Thompson Sharon. (Eds.) Research Handbook on Marriage, Cohabitation and the Law, Edward Elgar Publishing 2024. Sverdrup T., Å skille seg til penger – eller gifte seg til fattigdom?, I: Haugli Trude, Gerrard Siri, Hellum Anne & Svensson Eva-Marie (red.), Dette brenner jeg for: Festskrift til Hege Brækhus 70 år, Fagbokforlaget 2019 s. 467–481. 1 1 Prop. 2002/03:80 s. 32, se även SOU 1999:104 s. 199 f. 12 Se även prop. 1986/87:1 s. 261 ff. 13 Prop. 1986/87:1 s. 100. 1 4 Se vidare Schiratzki J., Relationsrätt. Barn och föräldrar, Norstedts juridik 2 uppl. 2025. 15 Prop. 2021/22:198 Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer s. 34 och 58 f. 1 6 Hellner J., Radetzki M., Skadeståndsrätt, Norstedts juridik 2023, s. 385 f. 17 Prop. 1975:12 s. 120. Noteras bör att 6 kap. äktenskapsbalken om fastställande av underhåll till make eller tidigare make numera tillämpas synnerligen restriktivt. Se NJA 1993 s. 474 samt NJA 1998 s. 238. Se även Hellner M., Gränsdragningen mellan bodelning och underhåll — Särskilt om engångsunderhåll som bodelningskorrektiv, SvJT 2024 s. 612. 18 Jfr Socialstyrelsen, Socialstyrelsens Handbok för försörjningsstöd 2021 s. 61. 1 9 Se även rörande Högsta domstolens bedömning av om samboförhållande förelegat ”Samborna i Sollerön” NJA 2022 s. 645 och ”Samborna i Forserum” NJA 1994 s. 256 respektive om ett samboförhållande upphört ”Samborna i Unbyn NJA 2025 s. 262 och ”Samborna och gruppboendet” NJA 2022 s. 645. Bergstrand C., Det sexuella samlivet utgör fortfarande gränsen för samboskapet. Samborna på Sollerön, JT 2022–23 s. 988–1007. 20 Prop. 2020/21:139 Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden s. 83 och 128. 2 1 SOU 2025:91 s. 176. 22 Göransson M. & Utterström M., Avtalsfrihet för sambor – något om rättsverkan av äktenskapsbalksavtal, JT 2024–25 s. 595–616. 23 Göransson & Utterström s. 607. 24 T.ex. Douglas G., Is cohabitation an obligation-free zone?, in: Probert Rebbecca, Thompson Sharon (eds.), Research Handbook on Marriage, Cohabitation and the Law, Cheltenham/Massachusetts 2024. 2 5 En del av sambolagstiftningens utmaningar uppmärksammas i SOU 2025:91 Nya regler om arv och testamente och SOU 2025:121 Bodelning och betänketid – en effektivare process.
Hänvisas från p. 1 (s. 193)
1.En av svensk familjerätts utgångspunkter är att enskilda i nära relationer behöver underordna relationen rättsreglernas innehåll för att få ett rättsligt skydd. Ett klassiskt exempel, inte minst från juridikundervisningen i familjerätt, är uppmaningen till ogifta samboende: ”Gift er om ni vill ha ett rättsligt skydd, t.ex. giftorätt och arvsrätt”. I förarbetena till äktenskapsbalken och 1987 års lag om sambors gemensamma hem uttrycks det enligt följande: Redan nu vill jag dock som min mening framhålla att man inte bör skapa så utförliga regler för dessa att man därigenom åstadkommer vad som skulle kunna betecknas som ett äktenskapsliknande system av lägre dignitet. De som vill att ett mera heltäckande juridiskt system skall tillämpas på deras samlevnad får alltså låta registrera sin samlevnad genom att ingå äktenskap. För dem som av olika skäl inte vill ingå kyrklig vigsel finns möjlighet till borgerlig vigsel, som egentligen inte är något mer än en registreringsakt. Kopplat till uppmaningen att gifta sig tycks finnas en förförståelse av att de par som avstår från äktenskap har gjort ett aktivt val att begränsa de rättsliga konsekvenserna av sin relation och därmed ”får stå sitt kast”. Det har motiverats av den s.k. neutralitetsideologin enligt vilken lagstiftningen bör vara neutral i förhållande till olika samlevnadsformer och skilda moraluppfattningar men även respektera sambornas val att inte ingå äktenskap, och inte ”pracka på” dem ett omfattande regelverk.s. 193
2.Ur detta perspektiv finns sällan utrymme för att också se det som ett aktivt val att bli samboende och bilda vad som ibland betecknas som en de facto relation. Ur ett alternativt, relationsrättsligt perspektiv, kan det argumenteras för att de relaterande individernas agerande när de som relationsskapande subjekt väljer att flytta ihop och vara en del av en samhällsutveckling där majoriteten av alla nyblivna föräldrar är ogifta sambor när deras första barn föds är ett aktivt val, väl i paritet med valet att ingå eller inte ingå äktenskap.s. 193
3.En sådan relationsrättslig utgångspunkt skiljer sig från rättsstrukturer i familjerätten där personliga relationer över livscykeln förväntas inordnas i rättsregler, såsom äktenskap, som kanske inte alltid uppfattas som ändamålsenliga, vare sig för de berörda eller ur ett mer övergripande perspektiv.s. 194