Se exempelvis NJA 2017 s. 168, RH 2005:66 och RH 1993:116.
Hänvisas från p. 1 (s. 140)
1.I samband med tillämpningen av utländsk rätt och erkännande av utländska avgöranden i Sverige händer det emellanåt att det blir aktuellt att ta ställning till rättsliga begrepp och principer som inte har någon direkt motsvarighet i det svenska rättssystemet, s.k. typfrämmande rättsinstitut. Det finns en rad dylika rättsinstitut och flera är familjerättsliga och har sitt ursprung i islamisk rätt. Förekommande exempel i svensk praxis har ofta gällt s.k. islamisk brudpenning (mahr) men det finns andra rättsinstitut som kan aktualiseras. Ett sådant som jag tänkte ägna intresse åt i den här uppsatsen är kafalah. Det handlar om ett rättsinstitut som avser att garantera vårdnad och omsorg om ett barn och det har sitt ursprung i islamisk rätt och är därmed förekommande i länder med islamiska rättssystem.s. 140
2.Någon direkt motsvarighet till kafalah finns inte i Sverige men rättsinstitutet är ändå praktiskt relevant, även om det är relativt okänt i Sverige och trots att det sällan förekommer i praxis. Kafalah nämns i lagstiftning, diskuteras i förarbeten och har varit föremål för behandling av EU-domstolen. Det är med andra ord ett aktuellt begrepp och problem som sammanhänger med kafalah kan aktualiseras i Sverige.s. 141
3.Syftet med den här uppsatsen är att belysa kafalah och undersöka hur rättsinstitutet ska förstås och behandlas inom ramen för det svenska rättssystemet.s. 141
4.Ett inledande problem är hur rättsinstitutet kafalah ska översättas för att det ska bli begripligt i en svensk kontext. Den här översättningsuppgiften brukar inom den internationella privaträtten beskrivas som att rättsförhållandet kvalificeras och jag inleder uppsatsen med ett avsnitt som syftar till att förklara och kvalificera kafalah. Därefter följer en beskrivning och analys av hur de eventuella problem som kafalah kan ge upphov till bör hanteras.s. 141
5.Det är typiskt sett i två situationer som det kan bli problematiskt. Den första situationen handlar om hur svenska domstolar ska förhålla sig till tillämpning av utländsk rätt som medger stöd för kafalah, i situationer när en lagvalsregel hänvisar till sådan utländsk rätt. Den andra situationen är mer mångfacetterad och handlar om i vilken utsträckning Sverige har en skyldighet att erkänna utländska myndigheters beslut om kafalah. Jag kommer i det följande att behandla dessa skilda problem i tur och ordning, efter den utlovade diskussion om hur kafalah bör kvalificeras.s. 141