Vid kollektivavtalsbrott kan parterna utkräva skadestånd baserat på avtalet. Se t.ex. AD 2017 nr 6 om överträdelser av arbetstidsbestämmelser i kollektivavtal. Det enskilda anställningsavtalet kan också berättiga arbetstagare till ersättning för utebliven lön.
Hänvisas från p. 4 (s. 879)
4.Det kan i sammanhanget noteras att sanktionsavgifter enligt 26 § ATL enbart aktualiseras i situationer där arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal eller där kollektivavtalet inte innehåller regler som avviker från arbetstidslagen. De arbetsgivare som omfattas av sanktionsavgiftssystemet är således typiskt sett sådana som inte är bundna av kollektivavtal. I många fall handlar det om mindre, oorganiserade arbetsgivare eller branscher där facklig anslutning är ovanligt. Men även större aktörer som av olika skäl inte tecknat kollektivavtal är frekventa i sammanhanget. Det är därför möjligt att systemet med sanktionsavgifter indirekt fungerar som ett incitament för arbetsgivare att ansluta sig till kollektivavtal, där andra arbetstidsregler och kontrollmekanismer gäller. Denna möjliga funktion — att främja kollektivavtalssystemet genom ekonomiska incitament — berörs inte vidare i denna artikel då studieobjektet är själva påföljdsformen per se. I de fall kollektivavtal saknas är sanktionsavgiften central som genomdrivandemekanism, där arbetstidslagens skyddsbestämmelser annars riskerar att bli verkningslösa. Arbetstidslagen saknar nämligen civilrättsliga sanktioner, t.ex. skadestånd, som kan utkrävas av enskilda arbetstagare.s. 879