Stycket

9.Mot bakgrund av det sagda kan det tyckas förvånande att Högsta domstolen på senare tid öppnat upp för att frågan om ett rättssubjekt utsatts för en unions- eller konventionsanknuten rättighetskränkning kan utgöra ett lämpligt fastställelsetema, utan att rättighetskränkningen knyts till exempelvis en viss skadeståndsskyldighet. En första öppning på detta tema återfinns i NJA 2021 s. 1093 (Flygbolagets medgivande). I målet hade käranden visserligen även yrkat fullgörelse av viss betalning (diskrimineringsersättning). De för den aktuella problematiseringen relevanta yrkandena sammanfattas av Högsta domstolen enligt följande: För det fall att tingsrätten inte inom ramen för fullgörelseyrkandet prövade målet i sak yrkade Diskrimineringsombudsmannen i första hand att rätten skulle fastställa att BRA i och för sig var skyldigt att betala diskrimineringsersättning till passageraren på grund av sitt diskriminerande agerande och i andra hand att rätten skulle fastställa att BRA utsatt passageraren för diskriminering. Det kan redan inledningsvis noteras att förstahandsyrkandet är knutet till en skyldighet för flygbolaget gentemot flygpassageraren, medan andrahandsyrkandet enbart tar sikte på den rättsliga kvalificeringen av det i målet åberopade sakförhållandet (rättsfaktumpåståendet).s. 821