Stycket

37.Grundsatserna sätter således retroaktivitet som utgångspunkt. Undantag finns dock och som ett belysande exempel där förutsebarheten hade betydelse kan nämnas rättsprövningsmålet RÅ 1996 ref. 57. Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen var om nya föreskrifter om miljösanering kunde tillämpas på ett bolag som överlåtit sin verksamhet före ikraftträdandet. Kortfattat innebar bland annat kravet på förutsebarhet och proportionalitet att de nya föreskrifterna inte fick tillämpas så att bolaget retroaktivt tvingades medverka i miljösaneringen. Det kan konstateras att efter detta avgörande infördes ett retroaktivt efterbehandlingsansvar för verksamhetsutövare i 10 kap. 4 § miljöbalken jämförd med 2 kap. 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. 2.6 Avslutande reflektioner I denna text har det diskuterats hur förutsebarhet ofta formuleras som ett odefinierat tillstånd, exempelvis i avtal och förvaltningsbeslut som gäller tillsvidare utan en fastställd tidsgräns. Vi har också berört hur tidsbegränsningar i beslut och avtal används för att hantera förändringar över tid, där kortare tidsramar ger en högre grad av förutsebarhet men samtidigt tillåter en kontrollerad form av kontinuitet när besluten kan förlängas. Förutsebarhet har även diskuterats i relation till livstidsperspektiv för både människor och föremål, där det historiskt funnits rättigheter knutna till livstid och där förväntan om föremåls användning utan inskränkningar är centralt. Slutligen har vi undersökt hur förutsebarhet inte bara handlar om framtiden utan också om att skydda mot retroaktiva förändringar av vad som tidigare gällt.s. 717