1.7.1 Svensk rätt Det svenska skyddet för grundläggande fri- och rättigheter vilar på främst tre regelverk: 2 kap. regeringsformen (RF) som ger ett grundlagsskydd för ett antal fri- och rättigheter, Europakonventionen, som även har en förankring i regeringsformen, samt EU:s rättighetsstadga som aktualiseras vid tillämpning av unionsrätten.s. 627
2.Förutom de nämnda regelverken finns flera för Sverige bindande konventioner som antagits av Förenta nationerna (FN). Dessa FN-konventioner omfattar olika slags rättigheter. Sedan den 1 januari 2020 har FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ställning som svensk lag.s. 627
3.2023 års fri- och rättighetskommitté har i sitt betänkande (SOU 2025:2) som avlämnades i februari 2025 behandlat frågan om rätten till domstolsprövning. Kommittén har konstaterat att svensk rätt inte innehåller någon generellt tillämplig regel om rätt till domstolsprövning på konstitutionell nivå och att de överordnade bestämmelserna i stället finns i Europakonventionen och i EU:s rättighetsstadga.s. 627
4.I Europakonventionens artikel 6 föreskrivs att var och en ska vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Enligt artikel 47 i EU:s rättighetsstadga ska var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts ha rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol och ha rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag.s. 627
5.I svensk rätt regleras rätten till domstolsprövning i vanlig lag, t.ex. rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen och förvaltningslagen samt ett stort antal s.k. sektorslagar. Enligt fri- och rättighetskommittén anses den svenska processordningen generellt garantera den rätt till domstolsprövning som finns i europarätten, men den svenska regleringen är komplex och svåröverskådlig eftersom den består av flera olika regelverk. I svensk rätt finns ett stort antal bestämmelser som innebär att enskilda saknar rätt att få sin sak prövad i domstol. Enligt kommittén finns det goda skäl för att det även fortsättningsvis bör vara möjligt för normgivaren att begränsa rätten till prövning i domstol i de fall en sådan begränsning inte strider mot europarätten.s. 627
6.Kommittén har emellertid ansett att rätten till domstolsprövning ger uttryck för en så central rättsstatlig princip att den bör ges en tydlig konstitutionell förankring. Syftet med att ge rätten till domstolsprövning förankring i grundlag är således enligt kommittén enbart att grundlagsfästa den rätt till domstolsprövning som finns enligt gällande rätt. Kommittén har därför föreslagit att det i 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen tas in en bestämmelse av innebörd att var och en har rätt att få sin sak prövad av domstol eller annat oavhängigt rättskipningsorgan enligt bestämmelser som meddelas i lag. Bestämmelsen innebär enligt kommittén inte någon ändring av rättsläget och inte heller någon ändring av de principer som har utvecklats i praxis. 7.2 Frågeställningen i Auroramålet En person har väckt en enskild grupptalan mot svenska staten vid Nacka tingsrätt. Cirka 300 personer anslöt sig till grupptalan. Denna grupp betecknas allmänt Aurora, och målet benämns i det följande Auroramålet.s. 627
7.Gruppens medlemmar har yrkat att tingsrätten ska fastställa att staten har kränkt deras mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen. De har gjort gällande att staten inte vidtar tillräckliga åtgärder för att motverka klimatförändringarna och att staten inte når upp till vissa angivna målsättningar för klimatet. De har yrkat att få fastställt att staten inte vidtar vissa specifikt uppräknade åtgärder. I andra hand har de begärt att domstolen ska ålägga staten att vidta vissa angivna åtgärder för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären.s. 628
8.Gruppmedlemmarna har hävdat att statens underlåtenhet att vidta adekvata klimatåtgärder utgör en kränkning av vissa fri- och rättigheter enligt Europakonventionen, nämligen av rätten till liv (art. 2), förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling (art. 3), rätten till skydd för privat- och familjeliv (art. 8), förbudet mot diskriminering (art. 14) och rätten till respekt för sin egendom (art. 1 i första tilläggsprotokollet). Motsvarande rättigheter i EU:s rättighetsstadga har också åberopats. De har gjort gällande att det svenska grupptaleinstitutet ska ges samma funktion att tillhandahålla en kollektiv taleform som Europadomstolen har slagit fast ska gälla för föreningar som uppfyller vissa förutsättningar.s. 628
9.Staten har yrkat att talan ska avvisas med hänsyn till att det svenska grundlagssystemet inskränker domstolarnas behörighet att fatta beslut i frågor som hör till riksdagens och regeringens behörighet. 7.3 Hänskjutande av målet till Högsta domstolen Tingsrätten hänsköt till Högsta domstolen (HD) frågan om en sådan talan mot staten kunde tas upp till prövning av domstol (jfr 56 kap. 13 § rättegångsbalken).s. 628
10.Tingsrätten ställde följande fråga till HD: Kan och ska talan av det slag som käranden väckt tillåtas mot bakgrund av regleringen i 13 kap. rättegångsbalken, grundläggande värden i det svenska statsskicket samt Sveriges unions- och folkrättsliga åtaganden att säkerställa ett effektivt rättsskydd för enskilda? Den 25 april 2024 meddelade HD prövningstillstånd såvitt gällde frågan om denna talan fick föras i domstol. 7.4 Yttrande av Institutet för mänskliga rättigheter HD tillät att ett yttrande från Institutet för mänskliga rättigheter togs in i målet. Institutet är en statlig myndighet upprättad år 2022 med uppgift att främja upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna.s. 628
11.Institutet har i sitt yttrande hävdat att tillgång till domstolsprövning är en grundläggande del av rättsstaten och skyddet för de mänskliga rättigheterna och hänvisat till Europadomstolens ovannämnda dom mot Schweiz som berörde både frågor om talerätt och materiellt ansvar. Institutet har påpekat att det, förutom Europakonventionen, finns annan internationell rätt som har betydelse, t.ex. Århuskonventionen och FN:s barnrättskonvention.s. 629
12.Enligt institutet knyter Europadomstolens dom mot Schweiz an till en europeisk och global trend om mänskliga rättigheter och klimatkrisen. Institutet har i sitt yttrande hänvisat till att Europadomstolen i sin dom har gjort en noggrann genomgång av praxis och internationell rätt i frågan om huruvida enskilda och sammanslutningar ska tillåtas att föra talan i domstolen.s. 629
13.Sammantaget har institutet i sitt yttrande konstaterat att sammanslutningar och enskilda kan enligt Europakonventionen ha talerätt när det gäller klagomål om staters bristande klimatarbete. Enligt institutet finns det starka skäl för att talan i Auroramålet prövas materiellt i svensk domstol. 7.5 HD:s beslut Huvudfrågan för HD var hur svensk rätt förhåller sig till möjligheten att föra en klimattalan mot staten, särskilt mot bakgrund av Europadomstolens ovannämnda dom i målet mot Schweiz. HD:s beslut meddelades den 19 februari 2025.s. 629
14.I sitt beslut fann HD att målet inte kan tas upp till prövning på grund av att en domstol inte kan bestämma att riksdagen eller regeringen har att vidta någon viss åtgärd. HD uttalade att de politiska organen beslutar självständigt om vilka klimatåtgärder som Sverige ska vidta.s. 630
15.HD uteslöt dock inte att en s.k. klimattalan som utformas på ett annat sätt kan prövas i svensk domstol. HD hänvisade i sitt beslut till att Europadomstolen nyligen i en dom har slagit fast att en förening som uppfyller vissa krav kan ha rätt att föra klimattalan. HD konstaterar i beslutet att ett sådant mål enbart skulle kunna gälla frågan om enskildas rättigheter enligt Europakonventionen har blivit kränkta, inte vilka specifika åtgärder som staten är skyldig att vidta. 7.6 Skälen till HD:s beslut I sitt beslut hänvisade HD till vissa uttalanden av Europadomstolen i målet mot Schweiz. HD nämnde sålunda att det enligt Europadomstolen finns övertygande bevis för att klimatförändringarna redan har bidragit till en ökning av sjuklighet och dödlighet och att dessa förändringar — utan åtgärder från staternas sida — riskerar att komma till en punkt där de blir oåterkalleliga och katastrofala. HD konstaterade att Europadomstolen mot den bakgrunden hade kommit fram till att Europakonventionen, under vissa förutsättningar, ger en rätt att föra klimattalan mot staten.s. 630
16.HD påpekade att det enligt Europadomstolen är en grundläggande princip att inte tillåta en talan av enskilda för att tillvarata allmänna intressen. Europadomstolen har enligt HD klargjort att det därför ställs mycket höga krav för att enskilda ska ha rätt att föra en sådan talan och att enskilda bara har rätt till domstolsprövning om statens underlåtenhet har medfört tillräckligt överhängande och säkra effekter på deras individuella rättigheter.s. 630
17.HD noterade vidare att dessa höga krav enligt Europadomstolen inte tillämpas om talan i stället förs av en förening som uppfyller vissa krav på representativitet och lämplighet. HD nämnde att en sådan förening enligt Europadomstolen har rätt att få föra en klimattalan vid nationell domstol mot en stat för att få prövat om staten kränker medlemmarnas rättigheter genom att inte vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna.s. 630
18.Vidare hänvisade HD till ett uttalande av Europadomstolen av innebörd att intresset av att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan den lagstiftande och den verkställande makten, på ena sidan, och domstolarna, på den andra sidan, kan motivera begränsningar i rätten till en sådan talan. HD påpekade att detta enligt Europadomstolen innebär att en talan som går ut på att staten ska anta lagar eller andra regleringar inte behöver tillåtas.s. 631
19.I sitt beslut anförde HD sammanfattningsvis följande.s. 631
20.HD påpekar att en sådan klimattalan som Europadomstolen uttalat sig om gäller återverkningar i stort av förändrat klimat — inte bara effekterna för vissa enskilda — och innebär en rättslig prövning av statens agerande inom klimatområdet. Enligt HD aktualiserar en sådan allmänt hållen klimattalan mot staten den konstitutionella gränsen mellan de allmänna domstolarnas uppgifter och de politiska organens beslutsfattande. Regeringsformen sätter gränser för vad svenska domstolar kan pröva men utesluter inte att en sådan allmänt hållen klimattalan ska vara möjlig.s. 631
21.HD hänvisar till att den talan som förs vid Nacka tingsrätt inte är väckt av en förening utan av en person som för talan för enskilda personers egen del. Denna form av enskild grupptalan kan enligt HD inte jämställas med en sådan talan av en förening som Europadomstolen behandlade i sitt avgörande. HD påpekar att den aktuella talan är en talan av enskilda, och de har inte åberopat omständigheter som innebär att risken för negativa konsekvenser av klimatförändringarna är särskilt allvarliga för just dem och att deras behov av individuellt skydd är akut.s. 631
22.Yrkandet om att tingsrätten ska fastställa att staten kränkt gruppmedlemmarnas rättigheter enligt Europakonventionen genom att inte vidta vissa uppräknade åtgärder för att uppnå vissa angiva målsättningar i fråga om klimatförändringar är enligt HD inte tillåtet. HD anför att detta beror på hänsynen till intresset av att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan domstolar och andra offentliga organ samt statens bedömningsmarginal i dessa frågor. Av likande skäl är enligt HD inte heller yrkandet att staten ska åläggas att vidta vissa specifika åtgärder tillåtet.s. 631
23.Mot den bakgrunden kunde enligt HD den aktuella talan inte tas upp till prövning.s. 631