1.Efter det har det följt ännu en lagändring med ikraftträdande den 1 januari 2020. Syftet med den lagändringen anges vara att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större omfattning än tidigare, dvs. samma syfte som uttalades i anslutning till 2014 års reform. Den lagtekniska lösningen 2020 blev 1) att behålla straffskalan tio–arton år eller livstid och 2) att räkna upp ett antal skäl som särskilt ska beaktas i frågan om livstids fängelse ska väljas.s. 608
2.Efter den senaste reformen har det publicerats inte mindre än tre prejudikatavgöranden från Högsta domstolen, nämligen NJA 2021 s. 33, 2021 s. 377 och 2021 s. 583. Vid en närläsning av avgörandena är samstämmigheten överlag mycket god, men det finns nyansskillnader. Men det som framför allt saknas är en mer hållfast vägledning om hur olika konkreta omständigheter på ett principiellt plan ska graderas. Det är i någon mån förståeligt och naturligt med hänsyn till upprepade anvisningar i förarbeten och praxis om att helhetsbedömningar måste göras och att det då måste tas hänsyn till de unika omständigheterna i det enskilda fallet. Men en schabloniserad analys — med jämförelse med ovan angivna ”tabell” — ger vid handen att avgörandena i NJA 2021 s. 32 och 2021 s. 377 innebär att utgångspunkten är att straffvärdet för mord, till följd av den senaste lagändringen, är fängelse i 16 år (i stället för 14 år). En annan slutsats som kan dras av dessa båda avgöranden är att utrymmet för att döma till ett tidsbestämt straff i intervallet 16–18 är (jfr ”tabellen” ovan) är kraftigt inskränkt; dessa fall ska helt enkelt förpassas till området för livstidsstraff. Samtidigt — aningen motstridigt — ger båda fallen uttryck för behovet av nyanserade och flexibla bedömningar med hänsyn till inte minst en proportionell rättstillämpning. Det förhållandet att man nästan helt ”avskaffar” tillämpningen i intervallet 16–18 år begränsar ju möjligheter för mer nyanserade bedömningar. I det sammanhanget är det intressant att notera att Högsta domstolen i NJA 2023 s. 29 (I) uttalar att ”om det finns försvårande omständigheter kan det motivera ett längre tidsbestämt fängelsestraff än sexton år, i första hand arton år, eller livstids fängelse” (min kursivering).s. 608
3.Det är under alla förhållanden svårt att se att utrymmet för att använda intervallet 16–18 år skulle anses vara obefintligt. Inte minst med hänsyn till vad som i de senaste förarbetena har framhållits om intresset av att hela (den tidsbestämda) straffskalan används måste det rimligen finnas fall som bör hamna i det intervallet, även om det kanske kan vara få. Med ledning av förarbetsuttalanden och praxis borde dessa (få) fall kunna definieras som fall där omständigheterna är klart försvårande, men inte så uttalat försvårande att det bl.a. mot bakgrunden av lagtextens angivande av vad som särskilt ska beaktas nödvändiggör ett livstidsstraff.s. 609
4.Konklusionen i rättsfallet NJA 2021 s. 583 är att gärningen framstår som så kvalificerat allvarlig att den motiverar ett livstidsstraff (punkten 39, min kursivering). Det ger alltså ett klart besked om att livstidsstraff för mord ingalunda är något ”normalstraff”, utan att det krävs — vilket för övrigt tydligt framgår redan av lagtexten — kvalificerade försvårande omständigheter. De omständigheter som i rättsfallet motiverar en kvalifikation framgår av punkten 37 i rättsfallet och anges där vara att gärningen är särskilt hänsynslös, dvs. lagtextens avslutande kriterium. Som en specificering av detta kriterium anges att 1) att gärningen riktade sig mot hustrun och var föranledd av att hon ville skiljas, 2) att gärningen förövades i det gemensamma hemmet och 3) att det förelåg en överhängande risk för att de minderåriga barnen skulle uppfatta vad som skedde.s. 609