Stycket

6.Enligt 58 kap. 3 § första stycket 1 RB får resning, sedan en brottmålsdom vunnit laga kraft, beviljas till nackdel för den tilltalade om vissa särskilt graverande förhållanden eller falsk bevisning har förekommit och detta kan antas ha inverkat på målets utgång. Vidare kan resning enligt första stycket 2 beviljas om det åberopas någon omständighet eller bevisning, som inte tidigare förebringats, och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade dömts för brottet eller till att en väsentligt strängare straffbestämmelse hade tillämpats. Det är även möjligt att enligt första stycket 3 bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade bedömts vara äldre än rätten utgått ifrån och detta i sin tur sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade dömts till en väsentligt svårare eller mer ingripande påföljd, eller till en annan utgång i utvisningsfrågan. I bestämmelsens andra stycke anges att resning på grund av förhållande som avses i p. 2 eller 3 förutsätter att det är föreskrivet fängelse i mer än ett år för brottet samt att parten gör sannolikt att omständigheten, beviset eller utredningen inte hade kunnat åberopas i rättegången, eller att parten annars har haft giltig ursäkt för att inte göra det. Av 58 kap. 4 § andra stycket RB följer att en ansökan om resning till men för den tilltalade ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökan grundas på.s. 225