Jfr dock prop. 1988/89:76 s. 63 som anger att köplagens regler kring hävning bedöms mindre lämpliga för att reglera hävning av entreprenadkontrakt och Högsta domstolens domar ”Skadorna på Läckebys arbeten” (NJA 2013 s. 271) samt ”Det Andra Bolaget” (NJA 2014 s. 960).
Hänvisas från p. 3 (s. 151)
1.Bestämmelsen i AB 04 (och likalydande bestämmelse i ABT 06) anger att beställarens hävningsrätt kan aktualiseras om ”entreprenaden har försenats så att den uppenbarligen inte kan färdigställas inom kontraktstiden under förutsättning […] att förseningen inte beror på omständigheter som berättigar till tidsförlängning […]”.s. 149
2.Redan av lydelsen kan utläsas att uppenbarhetsrekvisitet hänför sig till två tidpunkter: Tidpunkten till vilken entreprenaden ska vara färdigställd (den avtalade färdigställandetidpunkten) och tidpunkten till vilken entreprenaden kan förväntas vara färdigställd (den prognoserade färdigställandetidpunkten). I en hävningssituation är det beställaren som har bevisbördan för att den första angivna tidpunkten inträffar tidigare än den senare angivna tidpunkten. De relevanta tidpunkterna illustreras genom följande tidsaxel. En inledande grundläggande frågeställning som aktualiseras är utifrån vems informationsläge, och vid vilken tidpunkt, som uppenbarhetsrekvisitet ska bedömas? 3 Uppenbarhetsrekvisitet ska bedömas utifrån beställarens informationsläge vid hävningstidpunkten Huruvida en hävande part måste precisera den rättsliga grunden för en hävning redan i hävningsförklaringen eller om det är tillåtet att i efterhand komplettera i aktuellt hänseende är ännu inte prövat av Högsta domstolen. Däremot har den frågan behandlats i flera hovrättsavgöranden, vilka tillsammans bedöms ge ett starkt stöd för att det är tillåtet att komplettera i aktuellt hänseende. Den allmänna avtalsrättsliga utgångspunkten kan därmed sammanfattas som att en part äger rätt att häva ett avtal, så att säga på egen risk, och först därefter underbygga den rättsliga grunden till varför hävningen ska anses befogad. Motsvarande utgångspunkt bör gälla när en beställare häver med tillämpning av AB 04/ABT 06 kap. 8 § 1. Som dock kommer behandlas i det följande begränsar uppenbarhetsrekvisitet beställarens möjlighet att underbygga den rättsliga grunden i efterhand vid hävning med stöd av AB 04/ABT 06 kap. 8 § 1 första punkten, jämfört med den allmänna avtalsrättsliga utgångspunkten.s. 150
3.Högsta domstolen har i flera avgöranden gett ledning kring hur standardavtalsvillkor ska tolkas. Då denna artikel har en teoretisk utgångspunkt finns ingen gemensam partsavsikt eller andra individuella förhållanden att beakta. Tolkningen får i stället göras utifrån objektiva grunder. Härvid konstateras att vare sig avtalsvillkorets ordalydelse eller standardavtalets systematik ger något besked kring vid vilken tidpunkt som bedömningen av uppenbarhetsrekvisitet ska göras. Däremot kan ledning hämtas i den dispositiva rätten.s. 151
4.Enligt 29 § andra stycket konsumenttjänstlagen äger en konsument rätt att häva ett konsumenttjänstavtal om det på grund av omständigheter på förhand finns starka skäl att anta att näringsidkaren kommer göra sig skyldig till hävningsgrundande dröjsmål. En snarlik reglering återfinns i 62 § köplagen som anger att part äger rätt att häva köpet om det står klart att det kommer inträffa ett avtalsbrott som kommer ge part hävningsrätt. Bedömningen ska göras utifrån omständigheter som var synbara och tillgängliga för den part som vill använda sig av hävningsrätten. Möjligen kan även uppenbarhetsrekvisitets syfte ge ledning för tolkningen av avtalsvillkoret.s. 151
5.Beviskravet är högt ställt och kan uttryckas som att det på fackmässiga objektiva grunder inte får råda någon tvekan om att den avtalade färdigställandetidpunkten inträffar tidigare än den prognoserade färdigställandetidpunkten. Såväl bevisbördans placering som det höga beviskravet innebär en avtalad riskfördelning till beställaren, som vi menar syftar till att avhålla beställaren från att häva entreprenadavtalet i anledning av befarat avtalsbrott (anteciperad försening) annat än i undantagsfall. Syftet är motiverat med beaktande av att entreprenadavtalets särdrag medför att en hävning riskerar få betydande konsekvenser. Vi menar att även syftet med bestämmelsen indikerar att bedömning bör göras utifrån den fakta som är tillgänglig för beställaren vid hävningstidpunkten.s. 151
6.Sammanfattningsvis bedömer vi att den dispositiva rätten och syftet med bestämmelsen tillsammans visar att uppenbarhetsrekvisitet ska bedömas utifrån den information som var synbar och tillgänglig för beställaren vid hävningstidpunkten. Beställaren bör därför inhämta information för att med tillräcklig grad av säkerhet vid hävningstidpunkten kunna fastställa att den prognoserade färdigställandetidpunkten inträffar senare än den avtalade färdigställandetidpunkten. Slutsatsen — att det är beställarens informationsunderlag vid hävningstidpunkten, jämte eventuella brister i detsamma, som ska ligga till grund för bedömningen om beviskravet är uppfyllt — stöds av ett fall från Svea hovrätt avseende hävning av entreprenadavtal som reglerades av ABT 06, vari det framgår att det är hävningstidpunkten som är relevant för bedömningen av eventuell osäkerhet. Rättsfallet kommer behandlas mer i detalj i avsnitt 4. Därtill stöds slutsatsen av en författare i den entreprenadrättsliga doktrinen som angivit att bedömningen ska göras utifrån tillgängliga fakta och att eventuell osäkerhet får antas ha berörts mellan parterna innan hävningen.s. 152
7.En fråga som vi bedömer som obehandlad bland rättskällorna är huruvida det vid hävning på grund av anteciperad försening uppställs ett formellt krav på att en prognos de facto utförs vid hävningstidpunkten? Frågan aktualiseras bl.a. om en beställare i efterhand kompletterar den rättsliga grunden för en framställd hävning med ett påstående om anteciperad försening.s. 152
8.Vår bedömning är att ett sådant formellt krav hade överensstämt väl med det ovan behandlade syftet med uppenbarhetsrekvisitet och mot den bakgrunden även fyllt en förnuftig funktion. Samtidigt kan något sådant krav inte utläsas av bestämmelsens ordalydelse eller systematiken i AB 04/ABT 06. Därtill menar vi att ett sådant formellt krav möjligen hade varit att gå för långt i avtalstolkningen, i och med att beställaren redan står risken för det fall att den information som är synbar och tillgänglig för beställaren vid hävningstidpunkten inte är tillräcklig för att kunna fastställa att den prognoserade färdigställandetidpunkten inträffar senare än den avtalade färdigställandetidpunkten. Av dessa skäl menar vi att en rimligare och korrekt tolkning av AB 04/ABT 06 i denna del är att beställaren tillåts genomföra en, så att säga fiktiv prognos i efterhand, som dock måste ta sin utgångspunkt i den information som var synbar och tillgänglig för beställaren vid hävningstidpunkten.s. 152
9.Möjligen kan delar av vad vi hittills angivit framstå som självklart för vissa läsare, men trots detta vill vi kortfattat sammanfatta de slutsatser avseende uppenbarhetsrekvisitets innebörd som vi förmedlat hittills.s. 152
10.1. Bevisbördan för att uppenbarhetsrekvisitet är uppfyllt ligger hos beställaren.s. 153
11.2. Beviskravet för att uppenbarhetsrekvisitet är uppfyllt kan förklaras som att det på fackmässiga objektiva grunder inte får råda någon tvekan om att den avtalade färdigställandetidpunkten inträffar tidigare än den prognoserade färdigställandetidpunkten.s. 153
12.3. Huruvida beviskravet är uppfyllt ska bedömas utifrån den information som var synbar och tillgänglig för beställaren vid hävningstidpunkten. Information som inhämtas av beställaren efter den tidpunkten är ovidkommande för bedömningen av uppenbarhetsrekvisitet.s. 153
13.4. Det uppställs inget formellt krav på att någon prognos de facto utförts av beställaren innan hävningstidpunkten, utan beställaren kan genomföra en, så att säga fiktiv prognos i efterhand, utifrån informationen som var synbar och tillgänglig för beställaren vid hävningstidpunkten.s. 153
14.En viktig fråga som inte besvarats av prejudicerade instans (och vars svar troligtvis skulle begränsa antalet, så att säga onödiga, hävningar) är hur kravet på synbarhet och tillgänglighet ska förstås vid bedömning av tvistiga anspråk på tidsförlängning respektive s.k. hypotetisk forcering? Frågan behandlas i efterföljande avsnitt.s. 153