Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 72

Se t.ex. NJA 1996 s. 389 och Lennander, ’Rättsmissbruk genom att dra fördel av eget illojalt agerande’ i Festskrift till Stefan Lindskog, s. 430.

Hänvisas från p. 11 (s. 93)

11.För egen del anser vi att det, trots uttalandena i NJA 2014 s. 877, finns goda skäl som talar för att det ändå existerar en särskild princip om ansvarsgenombrott i svensk rätt. Principen är etablerad i flera utländska rättsordningar och den har bekräftats i såväl förarbeten som viss doktrin och praxis. Det förhållandet att bland annat den allmänna principen om rättsmissbruk kan åberopas som grund för ansvarsgenombrott i särskilda fall utesluter inte att det finns utrymme för en särskild associationsrättslig princip om ansvarsgenombrott. En sådan princip kan ses som en underkategori inom ramen för principen om rättsmissbruk. Ett argument som talar för en princip om ansvarsgenombrott är att särskild restriktivitet är påkallad i fråga om ansvarsgenombrott med hänsyn till att friheten från personligt betalningsansvar är en central aktiebolagsrättslig princip, som bör genombrytas endast i särskilt kvalificerade fall. 2.4 Rättsföljder vid rättsmissbruk Som framgår av ovanstående framställning kan principen om rättsmissbruk åberopas och tillämpas i enskilda fall, men den ligger också till grund för såväl enskilda lagbestämmelser som andra allmänna rättsprinciper. Rättsföljden vid rättsmissbruk varierar beroende på den aktuella situationen. Rent allmänt kan dock sägas att resultatet kan bli att den som missbrukar rätten inte kan åberopa det uppkomna rättsläget och, i vissa fall, att begäran eller yrkandet avslås. Om det är en rättsregel som missbrukas kan konsekvensen sålunda bli att en enskild går miste om en förmån som annars skulle utgå enligt bestämmelsen. I avtalsrättsliga sammanhang kan en rättshandling förklaras sakna verkan med stöd av främst 29, 31, 33 eller 36 §§ lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (”avtalslagen”). I aktiebolagsrättsliga sammanhang har det anförts att till exempel ett chikanöst eller illojalt utnyttjande av klanderrätten kan ”stoppas” av domstolen. Nial har i frågan uttalat följande: För det första torde allmänna rättsregler innebära, att ett rent chikanöst utövande av den formella klanderrätten kan stoppas av domstolen. Enligt tidsuppfattningen har ingen rättighet absolut karaktär utan erkännes endast så länge den ej uppenbarligen användes i illojala syften. /---/ Men såtillvida bör han likväl anses bunden av hänsyn till sina medbolagsmän, att hans klander ogillas, om det uppenbarligen blott avser att skada dem utan att han själv kan ha något lojalt intresse av beslutets upphävande eller ändring. Även tolkningen av en avtalad bestämmelse kan påverkas. Skadestånd kan aktualiseras under vissa förutsättningar, till exempel om förfarandet strider mot den avtalsgrundade lojalitetsplikten. I vissa fall av kvalificerad otillbörlighet kan en avtalad begränsning, såsom ett konkurrensförbud, utsträckas till att omfatta annan än avtalsparten. Inom aktiebolagsrätten kan även ansvarsgenombrott ses som en rättsföljd som kan aktualiseras i vissa särskilt kvalificerade fall av missbruk av aktiebolagsformen.s. 93