Fortune den 13 september 2020. 1 2 Dagens industri den 10 oktober 2019. 13 Tillgänglig på: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/ e47928a2-d20b-11ea-adf7-01aa75ed71a1/language-en. 14 Se s. vi i studien. 15 Se s. viii i studien. 16 Se till exempel Hansen med flera (2020), Response to the Study on Directors’ Duties and Sustainable Corporate Governance by Nordic Company Law Scholars, Legal Studies Research Paper Series, paper no. 2020-100. 17 Se SEC(2022) 95, Regulatory Scrutiny Board Opinion. 1 8 Se artikel 25 i COM(2022) 71, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on Corporate Sustainability Due Diligence and amending Directive (EU) 2019/1937. 19 Se Direktiv (EU) 2024/1760 om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och förordning (EU) 2023/2859. 20 Ett par exempel: vid Global Corporate Governance Colloquia i juni 2024, som samlar världens ledande forskare inom bolagsstyrning, handlade fem av åtta sessioner om hållbar bolagsstyrning i olika hänseenden. Temat för den 14:e nordiska bolagsrättskonferensen (planerad den 31/10–1/11 2024) är ”Stakeholder Engagement in European companies”. Vid den av ECGI och House of Finance anordnade ”Corporate Governance Conference” i Stockholm den 27–28 augusti 2024 handlar fem av tolv planerade sessioner om hållbar bolagsstyrning. 21 Bara i European Corporate Governance Institutes Working Paper Series publicerades under perioden 1 juni till 6 juli 2024 ungefär en artikel varannan dag om ”sustainable corporate governance” (14 av totalt 33 artiklar). I bokväg de senaste månaderna från tre av de största akademiska förlagen, se Bainbridge (2024), The Profit Motive, Cambridge University Press, Taylor (2024), Higher Ground: How Business Can Do the Right Thing in a Turbulent World, Harvard Business Review Press, Binder, Hopt & Kuntz (2024), Corporate Purpose, CSR, and ESG, Oxford University Press, och Mayer (2024), Capitalism and crises: how to fix them, Oxford University Press. 2 2 Vilket är titeln på en artikeln av Sjåfjell mfl., Shareholder Primacy: The Main Barrier to Sustainable Companies, i Company Law and Sustainability: Legal Barriers and Opportunities, Cambridge University Press 2015. Litteraturen är synnerligen omfattande. I media i närtid, se exempelvis de artiklar som refererats i avsnitt 1 (Lagen hindrar bolagens arbete för hållbarhet, Dagens industri den 30 september 2018, Dags för en ny Aktiebolagslag, Dagens industri den 2 april 2024, och Mossig svensk aktiebolagslag hindrar hållbarhetsåtaganden, Dagens Nyheter den 7 maj 2017). 23 Se vidare, för några övergripande redogörelser för debatten, Rock (2020), For Whom Is the Corporation Managed in 2020? The Debate over Corporate Purpose, The Business Lawyer 76(2), s. 363 och Bebchuk & Tallarita (2020), The Illusory Promise of Stakeholder Governance, Cornell Law Review 106, s. 91. 24 Se till exempel SOU 1995:44 s. 183, där det anges att ”bolagets intresse [är] detsamma som aktieägarnas gemensamma intresse”, vilket som utgångspunkt är vinstintresset. 25 Se Hagströmer (1872), Om aktiebolag enligt svensk rätt, Akademiska boktryckeriet, s. 108 och 164, Nial (1934), Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri, s. 33–34, samt SOU 1941:9 s. 62. Vinstsyftet sades dock gå att utläsa av 6 § första stycket femte ledet jämfört med 17 § första stycket i 1910 års aktiebolagslag, se SOU 1941:9 s. 78. 2 6 Se 9 § 4 st. i 1944 års aktiebolagslag. 27 Se 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. De beslut som stämman skulle kunna tänkas fatta i strid med vinstsyftet torde i de flesta fall redan strida mot andra regler i aktiebolagslagen som skulle förhindra verkställande av besluten enligt 8 kap. 41 § 2 st. 28 Se vidare om uppenbarhetsrekvisitet strax nedan. 29 Se 8 kap. 42 § aktiebolagslagen, jämför Nerep, Adestam & Samuelsson (2019), Aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 42 §, Lexino. 30 Se mer utförligt Skog (2015), Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT 2015 s. 11. 31 Se till exempel Lehrberg (2012), Begreppet förtäckt värdeöverföring — Särskilt om rekvisitet ”rent affärsmässig karaktär för bolaget”, SvJT 2012 s. 537. 32 Uppenbarhetsrekvisitet framgick genom en explicit bestämmelse i 92 § i 1944 års aktiebolagslag, se vidare motiven i NJA II 1910 s. 89. Bestämmelsen utmönstrades i 1975 års aktiebolagslag utan avsedd ändring i sak, se prop. 1975:103 s. 382, och motsvarande gäller i dag enligt 8 kap. 41 § 2 stycket aktiebolagslagen. Åhman behandlar uppenbarhetsrekvisitet utförligt, se Åhman (1997), Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, Iustus, s. 684 ff., bland annat med referens till NJA 1987 s. 394. 3 3 Se till exempel Åhman (1997), Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, Iustus, s. 690 f., Dotevall (2017), Bolagsledningens skadeståndsansvar, Norstedts Juridik upplaga 3, s. 89 ff., Lindskog (2018), Om att sätta sig till doms över andra — och sig själv, i Vänbok till Fredrik Wersäll, s. 50–62, Svernlöv (2020), En svensk business judgment rule?, i Vänbok till Anders Lagerstedt, s. 193–207, och Bergström & Samuelsson (2021), Aktiebolagets grundproblem, Norstedts Juridik upplaga 6, s. 272. Dotevall beskrev i sin avhandling vinstsyftet som ”en i det närmaste sanktionslös norm”, se Dotevall (1989), Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, Norstedts, s. 417. Paralleller dras här ofta till amerikanska Business Judgment Rule, och särskilt elementet ”good faith”, som förenklat kan sägas innebära att en director som agerat med tillbörlig omsorg för företaget och i ”good faith” i förhållande till aktieägarnas intressen inte kan hållas skadeståndsansvarig för en överträdelse av fiduciary duties. 34 Se Nial (1934), Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri, s. 37. 35 Se till exempel Arvidsson & Dotevall (2023), Shareholder power and sustainability in the Swedish corporate governance model, i Nordic Company Law: Broadening the Horizon. 3 6 Se vidare Lidman (2022), The purpose of the corporation: a contractarian perspective, i Festskrift till Rolf Skog, s. 782 f. 37 https://www.statista.com/statistics/244990/spotifys-revenue-and-net-income/. 38 Goshen & Hamdani (2016), Corporate Control and Idiosyncratic Vision, The Yale Law Journal 125, s. 560–617. 39 Se angående förhållandet mellan aktieägarnas ställning som residualtagare och den ställning de ges i bolagsstyrningen av lagstiftaren till exempel Easterbrook & Fischel (1991), The Economic Structure of Corporate Law, Harvard University Press, s. 36 ff. 40 Se avsnitt 1 ovan. 4 1 Se vidare strax nedan. 42 Utvecklingen berörs i flera av artiklarna i Scandinavian Journal of History 44(5) 2019, Business and the Nordic Welfare States, 1890–1970. 43 Hellner skrev till exempel att utgångspunkten i civilrätten är att ”lagreglerna utgår från att avtalsfrihet bör råda vid avtal mellan jämställda parter” men att interventioner i avtalsfriheten kan vara motiverade för att förhindra ”part att, om möjlighet finns, utnyttja en maktställning för att otillbörligt tillgodose sina intressen på den andra partens bekostnad”, se Hellner (1990), Lagstiftning inom förmögenhetsrätten, Juristförlaget, s. 68–69. Angående Saltsjöbadsandan, se till exempel Kjellberg (2017), Self-regulation versus State Regulation in Swedish Industrial Relations, i Festskrift till Ann Numhauser-Henning, s. 357–383. 4 4 SOU 1941:9, Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m., s. 295. 45 Se till exempel Riechers (1996), Das ”Unternehmen an sich”: die Entwicklung eines Begriffes in der Aktienrechtsdiskussion des 20. Jahrhunderts, Mohr Siebeck, samt Skog (2021), Talk is cheap — a historical note on talking about the “interest of the company” as something more than the interest of the shareholders, Nordisk Tidsskrift for Selskabsret nr 4, s. 5. 46 Se Nial (1934), Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri, s. 34. 4 7 Sverige hade vid utgången av juni 2024 cirka 766 000 aktiebolag, 30 000 handelsbolag, 12 000 kommanditbolag och 12 000 ekonomiska föreningar enligt data från Bolagsverket. 48 Se Financial Times den 18 april 2024, How Sweden’s stock market became the envy of Europe. 49 https://www.wipo.int/global_innovation_index/en/. 50 Carlsson-Wall, Eugster, Hjelström, Lidman & Nilsson (2024), Corporate Governance and Short-Termism: An in-depth Analysis of Swedish Data, Nordisk Tidsskrift for Selskabsret nr 2/3, s. 1. 51 Genomgång och sökning gjordes den 14–17 augusti 2024. Pressmeddelanden gicks igenom på respektive bolags hemsida samt i fall då företagens hemsidor inte haft fullständig historik för perioden tillgänglig med internetarkivtjänsten Wayback Machine. Sökningar i rättsdatabaserna Juno och InfoTorg gjordes på organisationsnummer. 52 Se Pargendler (2023), Corporate Law in the Global South: Heterodox Stakeholderism, ECGI Law Working Paper nr 718/2023, samt Puchniak (2022), No Need for Asia to be Woke: Contextualizing Anglo-America’s 'Discovery' of Corporate Purpose, ECGI Law Working Paper nr 646/2022. 53 https://dashboards.sdgindex.org/rankings. 54 https://www.socialprogress.org/index/global/results/. 55 Se till exempel se Varottil (2018), Analysing the CSR Spending Requirements Under Indian Company Law, i Globalisation of Corporate Social Responsibility and its Impact on Corporate Governance, Springer, s. 231–253, som beskriver hur exempelvis indisk aktiebolagsrätt sedan 2013 kräver att stora företag spenderar minst två procent av sin genomsnittliga nettovinst under de tre närmast föregående räkenskapsåren i enlighet med sin CSR-policy på vissa specificerade aktiviteter, men att sanktioner saknas och att kravets betydelse därför ifrågasatts. 56 Ibland anförs att Storbritannien är en mer intressentorienterad jurisdiktion med hänvisning till Section 172 i UK Companies Act 2006. Detta är inte korrekt. Se till exempel Montagnon (2019), Corporate Governance and Stewardship in a Stakeholder World, Corporate Governance Forum. 57 Se Artikel 1833, st. 2 Code Civil (Modifié par LOI n° 2019-486 du 22 mai 2019 — art. 169): ”La société est gérée dans son intérêt social, en prenant en considération les enjeux sociaux et environnementaux de son activité.” Se även Artikel 1835 Code Civil, som möjliggör för bolag att i bolagsordningen införa ett ”raison d'être”. 58 Se till exempel Koch (2022), Aktiengesetz, Beck, § 76, st. 28–34, samt Hopt (2024), Corporate Purpose and Stakeholder Value — Historical, Economic and Comparative Law Remarks on the Current Debate, Legislative Options and Enforcement Problems, ECGI Law Working Paper nr 690/2023, s. 13 (not 63). 59 Se Deutscher Corporate Governance Kodex 2022, preambeln s. 3. Fri översättning: Bolaget och dess organ ska i sitt agerande vara medvetna om bolagets roll i samhället och dess sociala ansvar, samhället och sitt sociala ansvar. Sociala faktorer och miljöfaktorer påverkar företagets framgång och företagets verksamhet har inverkan på människor och miljö. Vorstand och Aufsichtsrat (övervakningsstyrelsen) ska ta hänsyn till detta i förvaltningen och övervakningen av bolagets intressen. 60 Se till exempel Pietrancosta (2022), Codification in Company Law of General CSR Requirements: Pioneering Recent French Reforms and EU Perspectives, ECGI Law Working Paper nr 639/2022, och Hopt (2023), Corporate Purpose and Stakeholder Value — Historical, Economic and Comparative Law Remarks on the Current Debate, Legislative Options and Enforcement Problems, ECGI Law Working Paper nr 690/2023. 61 Se UN Sustainable Development Report 2024, tillgänglig på https://s3. amazonaws.com/sustainabledevelopment.report/2024/sustainable-developmentreport-2024.pdf. 62 Se till exempel World Economic Forums Global Gender Gap Report 2023, tillgänglig på https://www3.weforum.org/docs/WEF_GGGR_2023.pdf. 63 Se till exempel ITUC Global Rights Index 2023, tillgänglig på https://www. ituc-csi.org/IMG/pdf/2023_ituc_global_rights_index_en-v2.pdf. 64 Se WIPOs innovationsindex, tillgängligt på https://www.wipo.int/global_innovation_index/en/, samt IMD World Competitiveness Ranking 2023, tillgänglig på https: //www.imd.org/centers/wcc/world-competitiveness-center/rankings/world-competitiveness-ranking/. 6 5 Se nyligen Frydlinger (2023), Spelregler för hållbar affärsverksamhet, Norstedts Juridik, s. 117 ff. 66 Jämför härvid tankarna bakom löntagarfonderna om att facket på sikt skulle ta över ägandet av näringslivet (Meidner, Hedborg & Fond (1975), Löntagarfonder, Tidens Förlag).
Hänvisas från p. 1 (s. 716)
Fortune den 13 september 2020. 1 2 Dagens industri den 10 oktober 2019. 13 Tillgänglig på: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/ e47928a2-d20b-11ea-adf7-01aa75ed71a1/language-en. 14 Se s. vi i studien. 15 Se s. viii i studien. 16 Se till exempel Hansen med flera (2020), Response to the Study on Directors’ Duties and Sustainable Corporate Governance by Nordic Company Law Scholars, Legal Studies Research Paper Series, paper no. 2020-100. 17 Se SEC(2022) 95, Regulatory Scrutiny Board Opinion. 1 8 Se artikel 25 i COM(2022) 71, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on Corporate Sustainability Due Diligence and amending Directive (EU) 2019/1937. 19 Se Direktiv (EU) 2024/1760 om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och förordning (EU) 2023/2859. 20 Ett par exempel: vid Global Corporate Governance Colloquia i juni 2024, som samlar världens ledande forskare inom bolagsstyrning, handlade fem av åtta sessioner om hållbar bolagsstyrning i olika hänseenden. Temat för den 14:e nordiska bolagsrättskonferensen (planerad den 31/10–1/11 2024) är ”Stakeholder Engagement in European companies”. Vid den av ECGI och House of Finance anordnade ”Corporate Governance Conference” i Stockholm den 27–28 augusti 2024 handlar fem av tolv planerade sessioner om hållbar bolagsstyrning. 21 Bara i European Corporate Governance Institutes Working Paper Series publicerades under perioden 1 juni till 6 juli 2024 ungefär en artikel varannan dag om ”sustainable corporate governance” (14 av totalt 33 artiklar). I bokväg de senaste månaderna från tre av de största akademiska förlagen, se Bainbridge (2024), The Profit Motive, Cambridge University Press, Taylor (2024), Higher Ground: How Business Can Do the Right Thing in a Turbulent World, Harvard Business Review Press, Binder, Hopt & Kuntz (2024), Corporate Purpose, CSR, and ESG, Oxford University Press, och Mayer (2024), Capitalism and crises: how to fix them, Oxford University Press. 2 2 Vilket är titeln på en artikeln av Sjåfjell mfl., Shareholder Primacy: The Main Barrier to Sustainable Companies, i Company Law and Sustainability: Legal Barriers and Opportunities, Cambridge University Press 2015. Litteraturen är synnerligen omfattande. I media i närtid, se exempelvis de artiklar som refererats i avsnitt 1 (Lagen hindrar bolagens arbete för hållbarhet, Dagens industri den 30 september 2018, Dags för en ny Aktiebolagslag, Dagens industri den 2 april 2024, och Mossig svensk aktiebolagslag hindrar hållbarhetsåtaganden, Dagens Nyheter den 7 maj 2017). 23 Se vidare, för några övergripande redogörelser för debatten, Rock (2020), For Whom Is the Corporation Managed in 2020? The Debate over Corporate Purpose, The Business Lawyer 76(2), s. 363 och Bebchuk & Tallarita (2020), The Illusory Promise of Stakeholder Governance, Cornell Law Review 106, s. 91. 24 Se till exempel SOU 1995:44 s. 183, där det anges att ”bolagets intresse [är] detsamma som aktieägarnas gemensamma intresse”, vilket som utgångspunkt är vinstintresset. 25 Se Hagströmer (1872), Om aktiebolag enligt svensk rätt, Akademiska boktryckeriet, s. 108 och 164, Nial (1934), Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri, s. 33–34, samt SOU 1941:9 s. 62. Vinstsyftet sades dock gå att utläsa av 6 § första stycket femte ledet jämfört med 17 § första stycket i 1910 års aktiebolagslag, se SOU 1941:9 s. 78. 2 6 Se 9 § 4 st. i 1944 års aktiebolagslag. 27 Se 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. De beslut som stämman skulle kunna tänkas fatta i strid med vinstsyftet torde i de flesta fall redan strida mot andra regler i aktiebolagslagen som skulle förhindra verkställande av besluten enligt 8 kap. 41 § 2 st. 28 Se vidare om uppenbarhetsrekvisitet strax nedan. 29 Se 8 kap. 42 § aktiebolagslagen, jämför Nerep, Adestam & Samuelsson (2019), Aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 42 §, Lexino. 30 Se mer utförligt Skog (2015), Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT 2015 s. 11. 31 Se till exempel Lehrberg (2012), Begreppet förtäckt värdeöverföring — Särskilt om rekvisitet ”rent affärsmässig karaktär för bolaget”, SvJT 2012 s. 537. 32 Uppenbarhetsrekvisitet framgick genom en explicit bestämmelse i 92 § i 1944 års aktiebolagslag, se vidare motiven i NJA II 1910 s. 89. Bestämmelsen utmönstrades i 1975 års aktiebolagslag utan avsedd ändring i sak, se prop. 1975:103 s. 382, och motsvarande gäller i dag enligt 8 kap. 41 § 2 stycket aktiebolagslagen. Åhman behandlar uppenbarhetsrekvisitet utförligt, se Åhman (1997), Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, Iustus, s. 684 ff., bland annat med referens till NJA 1987 s. 394. 3 3 Se till exempel Åhman (1997), Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, Iustus, s. 690 f., Dotevall (2017), Bolagsledningens skadeståndsansvar, Norstedts Juridik upplaga 3, s. 89 ff., Lindskog (2018), Om att sätta sig till doms över andra — och sig själv, i Vänbok till Fredrik Wersäll, s. 50–62, Svernlöv (2020), En svensk business judgment rule?, i Vänbok till Anders Lagerstedt, s. 193–207, och Bergström & Samuelsson (2021), Aktiebolagets grundproblem, Norstedts Juridik upplaga 6, s. 272. Dotevall beskrev i sin avhandling vinstsyftet som ”en i det närmaste sanktionslös norm”, se Dotevall (1989), Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, Norstedts, s. 417. Paralleller dras här ofta till amerikanska Business Judgment Rule, och särskilt elementet ”good faith”, som förenklat kan sägas innebära att en director som agerat med tillbörlig omsorg för företaget och i ”good faith” i förhållande till aktieägarnas intressen inte kan hållas skadeståndsansvarig för en överträdelse av fiduciary duties. 34 Se Nial (1934), Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri, s. 37. 35 Se till exempel Arvidsson & Dotevall (2023), Shareholder power and sustainability in the Swedish corporate governance model, i Nordic Company Law: Broadening the Horizon. 3 6 Se vidare Lidman (2022), The purpose of the corporation: a contractarian perspective, i Festskrift till Rolf Skog, s. 782 f. 37 https://www.statista.com/statistics/244990/spotifys-revenue-and-net-income/. 38 Goshen & Hamdani (2016), Corporate Control and Idiosyncratic Vision, The Yale Law Journal 125, s. 560–617. 39 Se angående förhållandet mellan aktieägarnas ställning som residualtagare och den ställning de ges i bolagsstyrningen av lagstiftaren till exempel Easterbrook & Fischel (1991), The Economic Structure of Corporate Law, Harvard University Press, s. 36 ff. 40 Se avsnitt 1 ovan. 4 1 Se vidare strax nedan. 42 Utvecklingen berörs i flera av artiklarna i Scandinavian Journal of History 44(5) 2019, Business and the Nordic Welfare States, 1890–1970. 43 Hellner skrev till exempel att utgångspunkten i civilrätten är att ”lagreglerna utgår från att avtalsfrihet bör råda vid avtal mellan jämställda parter” men att interventioner i avtalsfriheten kan vara motiverade för att förhindra ”part att, om möjlighet finns, utnyttja en maktställning för att otillbörligt tillgodose sina intressen på den andra partens bekostnad”, se Hellner (1990), Lagstiftning inom förmögenhetsrätten, Juristförlaget, s. 68–69. Angående Saltsjöbadsandan, se till exempel Kjellberg (2017), Self-regulation versus State Regulation in Swedish Industrial Relations, i Festskrift till Ann Numhauser-Henning, s. 357–383. 4 4 SOU 1941:9, Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m., s. 295. 45 Se till exempel Riechers (1996), Das ”Unternehmen an sich”: die Entwicklung eines Begriffes in der Aktienrechtsdiskussion des 20. Jahrhunderts, Mohr Siebeck, samt Skog (2021), Talk is cheap — a historical note on talking about the “interest of the company” as something more than the interest of the shareholders, Nordisk Tidsskrift for Selskabsret nr 4, s. 5. 46 Se Nial (1934), Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Siösteens Boktryckeri, s. 34. 4 7 Sverige hade vid utgången av juni 2024 cirka 766 000 aktiebolag, 30 000 handelsbolag, 12 000 kommanditbolag och 12 000 ekonomiska föreningar enligt data från Bolagsverket. 48 Se Financial Times den 18 april 2024, How Sweden’s stock market became the envy of Europe. 49 https://www.wipo.int/global_innovation_index/en/. 50 Carlsson-Wall, Eugster, Hjelström, Lidman & Nilsson (2024), Corporate Governance and Short-Termism: An in-depth Analysis of Swedish Data, Nordisk Tidsskrift for Selskabsret nr 2/3, s. 1. 51 Genomgång och sökning gjordes den 14–17 augusti 2024. Pressmeddelanden gicks igenom på respektive bolags hemsida samt i fall då företagens hemsidor inte haft fullständig historik för perioden tillgänglig med internetarkivtjänsten Wayback Machine. Sökningar i rättsdatabaserna Juno och InfoTorg gjordes på organisationsnummer. 52 Se Pargendler (2023), Corporate Law in the Global South: Heterodox Stakeholderism, ECGI Law Working Paper nr 718/2023, samt Puchniak (2022), No Need for Asia to be Woke: Contextualizing Anglo-America’s 'Discovery' of Corporate Purpose, ECGI Law Working Paper nr 646/2022. 53 https://dashboards.sdgindex.org/rankings. 54 https://www.socialprogress.org/index/global/results/. 55 Se till exempel se Varottil (2018), Analysing the CSR Spending Requirements Under Indian Company Law, i Globalisation of Corporate Social Responsibility and its Impact on Corporate Governance, Springer, s. 231–253, som beskriver hur exempelvis indisk aktiebolagsrätt sedan 2013 kräver att stora företag spenderar minst två procent av sin genomsnittliga nettovinst under de tre närmast föregående räkenskapsåren i enlighet med sin CSR-policy på vissa specificerade aktiviteter, men att sanktioner saknas och att kravets betydelse därför ifrågasatts. 56 Ibland anförs att Storbritannien är en mer intressentorienterad jurisdiktion med hänvisning till Section 172 i UK Companies Act 2006. Detta är inte korrekt. Se till exempel Montagnon (2019), Corporate Governance and Stewardship in a Stakeholder World, Corporate Governance Forum. 57 Se Artikel 1833, st. 2 Code Civil (Modifié par LOI n° 2019-486 du 22 mai 2019 — art. 169): ”La société est gérée dans son intérêt social, en prenant en considération les enjeux sociaux et environnementaux de son activité.” Se även Artikel 1835 Code Civil, som möjliggör för bolag att i bolagsordningen införa ett ”raison d'être”. 58 Se till exempel Koch (2022), Aktiengesetz, Beck, § 76, st. 28–34, samt Hopt (2024), Corporate Purpose and Stakeholder Value — Historical, Economic and Comparative Law Remarks on the Current Debate, Legislative Options and Enforcement Problems, ECGI Law Working Paper nr 690/2023, s. 13 (not 63). 59 Se Deutscher Corporate Governance Kodex 2022, preambeln s. 3. Fri översättning: Bolaget och dess organ ska i sitt agerande vara medvetna om bolagets roll i samhället och dess sociala ansvar, samhället och sitt sociala ansvar. Sociala faktorer och miljöfaktorer påverkar företagets framgång och företagets verksamhet har inverkan på människor och miljö. Vorstand och Aufsichtsrat (övervakningsstyrelsen) ska ta hänsyn till detta i förvaltningen och övervakningen av bolagets intressen. 60 Se till exempel Pietrancosta (2022), Codification in Company Law of General CSR Requirements: Pioneering Recent French Reforms and EU Perspectives, ECGI Law Working Paper nr 639/2022, och Hopt (2023), Corporate Purpose and Stakeholder Value — Historical, Economic and Comparative Law Remarks on the Current Debate, Legislative Options and Enforcement Problems, ECGI Law Working Paper nr 690/2023. 61 Se UN Sustainable Development Report 2024, tillgänglig på https://s3. amazonaws.com/sustainabledevelopment.report/2024/sustainable-developmentreport-2024.pdf. 62 Se till exempel World Economic Forums Global Gender Gap Report 2023, tillgänglig på https://www3.weforum.org/docs/WEF_GGGR_2023.pdf. 63 Se till exempel ITUC Global Rights Index 2023, tillgänglig på https://www. ituc-csi.org/IMG/pdf/2023_ituc_global_rights_index_en-v2.pdf. 64 Se WIPOs innovationsindex, tillgängligt på https://www.wipo.int/global_innovation_index/en/, samt IMD World Competitiveness Ranking 2023, tillgänglig på https: //www.imd.org/centers/wcc/world-competitiveness-center/rankings/world-competitiveness-ranking/. 6 5 Se nyligen Frydlinger (2023), Spelregler för hållbar affärsverksamhet, Norstedts Juridik, s. 117 ff. 66 Jämför härvid tankarna bakom löntagarfonderna om att facket på sikt skulle ta över ägandet av näringslivet (Meidner, Hedborg & Fond (1975), Löntagarfonder, Tidens Förlag).s. 717