Stycket

2.Här finns det anledning att beröra domskrivningstekniken i HD:s avgöranden. Det är alltid en avvägningsfråga hur mycket som ska tas med från tidigare avgöranden som har relevans för den fråga som ska prövas i det enskilda fallet. Det handlar typiskt sett om att beskriva de byggstenar som ska bilda grunden för avgörandet av den aktuella frågan. Ibland kan hänvisningen ske på ett utförligt sätt genom att HD i en eller ett par punkter i sina skäl närmast ordagrant återger vad som skrivits i ett tidigare avgörande. Ett belysande exempel har sitt ursprung i NJA 2001 s. 750 som innehåller en genomgång av relevanta faktorer att beakta vid tolkningen av försäkringsvillkor. Detta avsnitt har, med varierande utformning, sedan återkommit i en lång rad avgöranden av försäkringstvister (se bl.a. NJA 2006 s. 53, NJA 2013 s. 253, NJA 2017 s. 237, NJA 2018 s. 834, NJA 2019 s. 638 (II) och NJA 2020 s. 1025). Betydelsen av att återgivandet inte är exakt likadant i varje avgörande ska inte överdrivas. Ofta är det så att förhållandena i det enskilda fallet är sådana att inte alla de faktorer som räknas upp i 2001 års fall blir aktuella att beakta. Ibland tenderar hänvisningstexten om en etablerad praxis att bli kortare med tiden, se exempelvis 2006 års fall jämfört med 2020 års fall.s. 539