1.3.1 AD om konkurrerande kollektivavtal i allmänhet AD:s domskäl berör egentligen två rättsfrågor. Den första är vilket av två kollektivavtal som ska ha försteg. Den andra är om Arbetsdomstolens slutsatser på något sätt kommer i konflikt med Sveriges internationella åtaganden.s. 133
2.Såvitt gäller den första frågan om vilket av två kollektivavtal som ska ha försteg anger AD att domstolen tidigare avgjort många tvister om konkurrerande kollektivavtal. Domskälen inleds på sätt som domstolen har en fäbless att göra när det gäller konkurrerande kollektivavtal nämligen att under rubriken ”Rättsliga utgångspunkter” återge flera långa citat.s. 133
3.AD börjar med att citera AD 1974 nr 14, därefter görs hänvisningar till AD 1974 nr 50, AD 1978 n 111, AD 2020 nr 66 och AD 2022 nr 12 varefter AD ger en sammanfattning. Här återger jag Arbetsdomstolens sammanfattning.s. 134
4.Uttrycket ”konkurrerande kollektivavtal” kan betyda olika saker. För det första enbart att arbetsgivare är bunden av två kollektivavtal med samma eller överlappande tillämpningsområde. För det andra kan det betyda att det gjorts en bedömning av om kollektivavtalen eller kollektivavtalsbestämmelserna i praktiken är konkurrerande. För det tredje om avtalen i allt väsentligt har samma innehåll eller eljest är på förhand omsorgsfullt samordnade till varandra är det inte fråga om konkurrerande kollektivavtal och arbetsgivaren är då skyldig att tillämpa båda avtalen. I ett nästföljande stycke fortsätter Arbetsdomstolen med att säga att rikstäckande branschavtal innehåller många olika bestämmelser om olika villkor. Avtal kan innehåll samma eller likartade bestämmelser som inte är möjliga att fullgöra samtidigt mot två parter och avtalen är då oförenliga. Det är också enligt Arbetsdomstolen fallet när avtalen är likalydande men ändå inte av samma innebörd. Det gäller t.ex. när det krävs två likalydande kollektivavtal med olika organisationer för att anställningsvillkoren ska bli likalydande. Det först träffade kollektivavtalet har i dessa fall företräde framför det senare avtalet. Även om någon oförenlighet inte kan konstateras kan det innebära ”betydande olägenheter av praktisk natur och betydande tillämpningssvårigheter för arbetsgivaren att tillämpa två konkurrerande kollektivavtal för samma verksamhet”. Huvudregeln är enligt domstolen då att det först tecknade avtalet bör gälla. 3.2 Tvistens avgörande Arbetsdomstolen konstaterar att Transports och Hamnarbetarnas kollektivavtal har samma tillämpningsområde. Därefter utreder domstolen om avtalen är samordnade. De båda avtalen är likalydande bortsett från partsställningen, men inte samordnade på så sätt att de tre parterna var överens om att de skulle tillämpas samtidigt. Om det var parterna i målet eniga. Att avtalen är likalydande innebär inte enligt domstolen att de är samordnade på ett sådant sätt att de inte är konkurrerande.s. 134
5.Enligt Arbetsdomstolen avser aktuell reglering i kollektivavtalet ostridigt anställningsvillkor. Arbetsgivaren bryter mot avtalet om arbetstagare arbetar mer övertid per månad eller år än vad avtalet föreskriver. Regleringen ska tillämpas i förhållande till varje arbetstagare för sig och arbetsgivaren är inte beroende av arbetstagaren eller dennes organisation för att uppfylla avtalet om att inte ta ut mer övertid än föreskrivet. Den extra övertiden är frivillig för arbetstagaren. Att följa det ena avtalet innebär inte ett brott mot det andra avtalet och de är således inte på det sättet oförenliga.s. 134
6.Därefter fortsätter Arbetsdomstolen med att ange att parterna var överens om att uttaget av övertid var i strid med avtalet. Men parterna var inte överens om att en samtidig tillämpning kunde leda till tillämpningssvårigheter.s. 135
7.Arbetsdomstolen berör därefter att kollektivavtalet innehåller avtalsleden ”särskilda skäl” och ”situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt”. Även om så inte var fallet nu så kan det föreligga olika uppfattningar mellan de tre inblandade parterna — alltså arbetsgivaren och de två olika fackföreningarna — om vad som är särskilda skäl respektive att situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Av Transports kollektivavtal framgår att arbetsgivaren ska tillämpa det på samtliga ”kollektivanställda”. Transport och Hamnarbetarförbundet kan ha olika uppfattning om dessa frågor som rör arbetstagare organiserad i hamnarbetarförbundet.s. 135
8.Slutsatsen var att avtalen inte var samordnade på sätt att de inte var konkurrerande. Det var alltså konkurrerande avtalsvillkor och då ska det först träffade avtalet ha företräde. Av den anledningen så var arbetsgivaren inte skyldig att tillämpa Kajavtalet och yrkandet om skadestånd kom därmed att avslås. Vidare så var denna slutsats inte heller enligt AD i strid med Sveriges internationella åtaganden.s. 135
9.Hamnarbetarförbundet förlorade alltså målet.s. 135