Se HFD 2013 ref 73. 1 1 Se prop. 2016/17:30 s. 92 samt Svea hovrätts beslut den 19 juni 2019 i ÖÄ 6462-19. 12 Se prop. 2016/17:30 s. 91. 1 3 Svea hovrätts beslut den 3 juli 2020 i ÖÄ 3433-19 och Svea hovrätts beslut den 20 mars 2023 i ÖÄ 15539-22. 14 Svea hovrätts beslut den 3 juli 2020 i ÖÄ 3433-19. 15 Jfr Högsta domstolens beslut den 19 juni 2013 i Ö 1409-13. 16 Svea hovrätts beslut den 20 mars 2023 i Ä 15539-22. 17 Jfr Holmgård – God man, förvaltare och förmyndare — Domstolarnas handläggning. Juno version 2, publicerad digitalt år 2020, s. 58. 1 8 Se bl.a. Warnling Conradsson, Vad är rätt?, fjärde upplagan s. 69 f med däri gjorda hänvisningar.
Hänvisas från p. 4 (s. 126)
1.Om den enskilde har fyllt 16 år är denne själv behörig att ansöka om att godmanskap eller förvaltarskap ska anordnas. Om den enskilde redan har god man är den gode mannen behörig att ansöka om att godmanskapet ska omvandlas till ett förvaltarskap. Övriga behöriga sökanden är den enskildes förmyndare, make eller sambo och närmaste släktingar, samt överförmyndarnämnden i kommunen där den enskilde är folkbokförd. Samma krets är också behörig att ansöka om att ett godmanskap eller förvaltarskap ska upphöra eller att någon annan ska förordnas för uppdraget. (Se 11 kap. 15 § första och andra stycket samt 21 § föräldrabalken.) Rätten ska också självmant ta upp frågor om godmanskap eller förvaltarskap när det finns anledning till det, vilket dock sker mycket sällan i praktiken (se bl.a. 11 kap. 15 § tredje stycket föräldrabalken).s. 125
2.I lagförarbetena definieras begreppet ”närmaste släktingar” som att det omfattar bröstarvingar, föräldrar och syskon. Uppräkningen av behöriga släktingar måste, rent språkligt, uppfattas som uttömmande och inte exemplifierande. En sådan tolkning är också förenlig med vad som förespråkas i doktrin: att begreppet närmaste släktingar syftar på bröstarvingar, föräldrar och syskon samt att mer avlägsna släktingar inte är behöriga att ansöka även när den enskilde saknar närmare släktingar. Ytterligare stöd för detta finns i ett äldre avgörande från Högsta domstolen om omyndighetsförklaring — vilket närmast får likställas med förvaltarskap. I avgörandet slog Högsta domstolen fast att kusiner inte kunde anses vara behöriga sökande. Det finns dock inget krav på att sökanden måste vara den som i släktskapshänseende står den hjälpbehövande allra närmast — alla personer som omfattas av kretsen är behöriga att söka oberoende av om det finns andra personer som står den enskilde närmare.s. 126
3.Under handläggningen ska rätten inhämta yttranden från bl.a. den enskildes make eller sambo och barn, om det inte är obehövligt. Om det behövs ska också yttranden inhämtas från andra närstående (se 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken). I lagförarbetena omnämns syskonbarn särskilt som personer vars synpunkter kan bli aktuella att inhämta i egenskap av ”andra närstående”. Inga andra släktingar omnämns.s. 126
4.Sammanfattningsvis intar således syskonbarn en särställning i dessa ärenden på så sätt att lagstiftaren särskilt omnämner dem i fråga om vilkas synpunkter det kan aktuellt att inhämta under ärendets handläggning. Hos förvaltningsdomstolarna har också syskonbarn getts rätt till insyn i förvaltningen av anordnade godmanskap. Enligt lagförarbetena och uppfattningen i doktrin är de dock inte själva behöriga att initiera ett ärende.s. 126