1.Entreprenadavtal pågår ofta under lång tid vilket innebär att avtalsrelationen är en varaktig sådan. Detta brukar beskrivas som ett av de särdrag som kännetecknar entreprenadrätten. I varaktiga avtalsförhållanden lämnas stort utrymme för omständigheter att förändras under avtalets löptid. Mekanismer som på en principiell nivå reglerar oförutsedda förhållanden eller felaktiga förutsättningar utgör således en viktig funktion för entreprenadavtal; en funktion som sägs medföra att entreprenadavtal i vissa avseenden präglas av flexibilitet.s. 633
2.Till följd av den brist på lagtext och förarbeten som råder på rättsområdet är entreprenadavtal i stor utsträckning reglerade av standardavtalen AB 04 och ABT 06. I standardavtalens kap. 6 § 3 finns en bestämmelse som kan sägas bidra till en del av standardavtalens flexibilitet, detta genom möjliggörandet av justering av avtalat pris. Bestämmelsen anger tre omständigheter som kan föranleda prisjustering: myndighets åtgärd, krig eller annat krisförhållande och onormala prisförändringar. För att det avtalade priset ska bli föremål för justering ska kostnadsändringen därutöver ha varit oförutsebar och väsentligt påverkat hela kostnaden för entreprenaden. Således ger bestämmelsen uttryck för två traditionella tankar i den svenska avtalsrätten; dels att en förutsedd risk bör beaktas i avtalet, vilket sker genom förutsebarhetsrekvisitet, dels att en viss tröskel behöver passeras för att avtalade förpliktelser ska kunna ändras,vilket sker genom väsentlighetsrekvisitet. Att avtalade förpliktelser vid vissa särskilda omständigheter kan förändras avviker från principen om avtalsbundenhet som har sitt fäste i en mer formellt präglad avtalsrätt. Sedan 2000-talets början har avtalsbundenheten dock mjukats upp och avtalets skälighet och det materiella innehållet har alltmer skjutits i förgrunden.s. 633
3.Införandet av 36 § avtalslagen kan ses som en anledning till den beskrivna utvecklingen. Den så kallade generalklausulen har en särställning vad gäller inskränkningar i skyldigheten att hålla avtalade förpliktelser och ger utrymme att jämka eller lämna ett avtalsvillkor utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till bland annat senare inträffade förhållanden. Hur stort utrymme som finns för en sådan jämkning råder det dock delade meningar om. Bland annat Ramberg och Ramberg menar att risken för ändrade förhållanden i långvariga avtalsförhållanden är stor, varför avtalsparter behöver räkna med att förhållandena kan komma att ändras. Med detta menas att den ursprungliga riskfördelningen svårligen kan omfördelas. Detta gäller i synnerhet i avtalstyper där kontrahenterna har motstående intressen, en avtalstyp till vilken entreprenadavtal typiskt sett har räknats.s. 634
4.Samtidigt kan sägas att avtalskontrahenter i nutida avtalsrättsliga sammanhang åläggs en relativt långtgående lojalitetsplikt vilken medför förpliktelser om att möjliggöra och underlätta en riktig avtalsuppfyllelse, även avseende motpartens intressen. Det sistnämnda talar för att det kan finnas skäl att göra avsteg från avtalade förpliktelser genom jämkning eller justering. Högsta domstolen har i flera avgöranden under de senaste 20 åren utvecklat de förpliktelser som följer av lojalitetsprincipen och erkänt principen som sådan, se till exempel NJA 2002 s. 630 ”Restaurang Pelé”, NJA 2005 s. 142 ”Ränteskruven”, NJA 2012 s. 1095 ”Överförmyndaren”, NJA 2017 s. 203 ”Skogssällskapet”, NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet” med flera. Detta tyder på ett allt större fokus på en skälighetsstandard inom svensk avtalsrätt. Vidare kan sägas att det, för det fall att det finns en klausul som visar att parterna velat göra priset beroende av en framtida prisutveckling, kan finnas skäl att omfördela risken för senare inträffade förhållanden.s. 634
5.Det finns därmed skäl som talar såväl för som mot möjligheten att jämka eller justera avtal i allmänhet och entreprenadavtal i synnerhet. I denna artikel besvaras därför frågan: i vilken mån och hur är AB 04/ ABT 06 kap. 6 § 3 tänkt att omfördela risken för senare inträffade förhållanden mellan avtalsparterna? För besvarandet behöver det även utredas vilket utrymme som finns inom den allmänna avtalsrätten att låta senare inträffade förhållanden påverka parternas avtalade prestationer.s. 634