ARN 2021-16843. 1 1 ARN 2021-19593. 12 ARN 2022-01950. 13 ARN 2022-02184. 14 ARN 2021-12666. 15 ARN 2022-03828. 16 ARN 2022-04140. 17 ARN 2022-03987. 1 8 Se närmare Heuman i SvJT 2023 s. 470. 1 9 Olika verktyg och behörighetsfunktioner har lite olika användningsområden, vilket får stor betydelse för bedömningen av situationen och till vem det för kunden kan ha verkat förnuftigt att förlita sig på. 20 ARN 2022-04140. 2 1 Muntligen, genom att kontohavaren själv knappat in dem, eller, som i ett av avgörandena (ARN 2021-19593), fysiskt till bedragarna som kommit hem till kontohavaren för att hämta bankkort med tillhörande kod. 22 Se exempelvis ARN 2021-18725, ARN 2021-16194 och ARN 2022-03446 som avgjordes 15 december 2022 samt ARN 2022-00229 och ARN 2021-16636 som avgjordes 30 december 2022. 2 3 Denna uppfattning är dock inte utan vidare lätt att förena med HD:s bedömning i ”BankID-bedrägeriet” eftersom kunden i det fallet inte ansågs ha varit medveten om att koden lämnats ut till en obehörig person, fastän det rent objektivt var vad som skett. 24 Se utfallet i ARN 2021-12666 där det inte var fråga om ett förslaget bedrägeri och där inga personliga omständigheter förelåg, varför kontohavarens agerande enligt bankledamöterna var att anse som särskilt klandervärt. 25 ARN 2022-03987. 2 6 Man kan också notera att HD:s uttalande i p. 27 endast avser det ena av de två typfallen som beskrivs, nämligen det som Heuman i SvJT 2023 s. 470 mot bakgrund av HD:s domskäl i p. 27 omtalar som likgiltighetsfallet, och alltså inte avsiktsfallet som behandlas i HD:s domskäl p. 26. 2 7 Dessa två steg, och att kunden bara måste göra antagligt att transaktionen varit obehörig, följer bland annat av NJA 2017 s. 1105. 28 I NJA 2022 s. 522 hade de obehöriga transaktionerna utförts med ett bedrägligt BankID. Det uppmärksammades dock inte särskilt i domskälen, utan bedömningen av kundens ansvar gjordes mot bakgrund av kundens brister i att skydda det som bevisligen var hans e-legitimation, vilket möjliggjorde att ett bedrägligt BankID skapades varefter obehöriga transaktioner genomfördes. 2 9 Se ARN 2019-14354, ARN 2019-11253 och ARN 2019-08258. 30 ARN tog i besluten avstamp i NJA 2017 s. 1105. Obehörig användning är sådan användning som sker av någon annan än innehavaren av underskriften utan att denne haft innehavarens samtycke till användningen eller annars haft rätt att använda underskriften. En liknande formulering användes i NJA 2021 s. 1017 (”Låneavtalet med Svea Ekonomi”) p. 11. 31 Se exempelvis ARN 2019-08258.
Hänvisas från p. 5 (s. 459)
5.I fall 2 blev anmälaren uppringd av en person som utgav sig för att ringa från ett inkassobolag på grund av en obetald faktura som hon påstods ha. Personen fick henne att tro att hon hade blivit utsatt för en identitetskapning och sa att han skulle koppla henne vidare till hennes banks säkerhetskontroll. Personen fick henne att använda bankdosan.s. 459