Stycket

18.I NJA 2019 s 1001 (Bilrånet II) har Högsta domstolen sålunda klarlagt innebörden av den minst sagt kryptiskt formulerade regeln beträffande värdering av delskada på egendom i 6 kap 2 § första stycket tredje meningen FAL. Föga överraskande har domstolen lagt fast att denna regel innebär att en försäkrad vars egendom åsamkats delskada kan äga rätt till ersättning motsvarande kostnaden för reparation men att sådan reparationskostnadsersättning som huvudregel inte tillåts överstiga den minskning av egendomens dagsvärde som uppkommit med anledning av försäkringsfallet. I fråga om vad som krävs för avsteg från denna huvudregel ger avgörandet dock inte någon som helst vägledning. I detta hänseende torde viss ledning emellertid kunna ges av rättspraxis på skadeståndsrättens område där motsvarande huvudregel lagts fast i NJA 1971 s 126 och avsteg gjorts vid skada på sällskapsdjur i NJA 2001 s 65 I–II och vid skada på en ekonomi- och stallbyggnad som nyttjades i verksamheten vid ett säteri i NJA 2016 s 945. 2.5 Felaktiga uppgifter vid skaderegleringen 7 kap 3 § FAL har följande lydelse: Om den försäkrade eller någon annan som begär ersättning av försäkringsbolaget efter ett försäkringsfall uppsåtligen eller av grov vårdslöshet oriktigt har uppgett eller förtigit eller dolt något av betydelse för bedömningen av rätten till ersättning från försäkringen, kan den ersättning som annars skulle ha betalats till honom sättas ned efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. I jämförelse med övriga regler om nedsättning av försäkringsersättning i FAL framstår denna regel som ovanligt öppen, såtillvida att den inte ger mer än utomordentligt begränsade direktiv beträffande vilka kriterier som ska beaktas vid bedömningen av huruvida nedsättning ska ske och vilken omfattning nedsättningen i så fall ska ha. Viss ledning ges naturligtvis i bestämmelsens förarbeten. Icke desto mindre har det under lång tid funnits behov av klargörande vägledning från Högsta domstolens sida.s. 243