1.Bestämmelser om mål om upphävande av och ogiltigförklaring av skiljedomar finns i lagen om skiljeförfarande. Den som vill klandra en skiljedom ska ansöka om stämning i hovrätten, närmare bestämt den hovrätt inom vars domkrets skiljeförfarandet har eller har haft sitt säte. Eftersom de allra flesta skiljeförfaranden äger rum i Stockholm, innebär det i praktiken oftast Svea hovrätt.s. 109
2.Grundläggande för klanderprocessen är att hovrätten inte får ändra en dom på grund av att den är materiellt oriktig. Det görs alltså inte någon materiell överprövning, utan prövningen är i huvudsak formell. En skiljedom kan förklaras ogiltig bland annat om den innefattar prövning av en fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän eller om skiljedomen eller det sätt på vilket den tillkommit på är uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen i Sverige (33 § lagen om skiljeförfarande).s. 109
3.Vidare kan en skiljedom upphävas om den brister i vissa angivna hänseenden. Det handlar bland annat om situationer där skiljedomen inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna eller om skiljemännen har överskridit sitt uppdrag på ett sätt som sannolikt har inverkat på utgången. En skiljedom kan även upphävas om det utan partens vållande har förekommit något fel i handläggningen som sannolikt har inverkat på utgången (34 § lagen om skiljeförfarande). I dessa fall får en part inte åberopa en omständighet som parten genom att delta i skiljeförfarandet utan invändning eller på annat sätt får anses ha avstått från att göra gällande. Ytterligare en begränsning är att käranden efter den s.k. klanderfristen om två månader inte får åberopa någon ny grund till stöd för sin talan.s. 109
4.En skiljedom får även klandras om skiljemännen avslutat förfarandet utan prövning i sak (36 § lagen om skiljeförfarande).s. 110
5.Hovrättens dom i ett klandermål får som huvudregel inte överklagas. Om hovrätten inte ger s.k. ventil, vilket sällan sker, börjar och slutar klanderprocessen alltså i hovrätten.s. 110