1.Det ovan beskrivna civilrättsliga fenomenet kommission kan överföras till en processuell kontext. Med processkommission avses då att någon i eget namn för talan i en rättegång för annans räkning. Det finns inte i rättegångsbalken några särskilda bestämmelser som reglerar sådana fall. Något generellt hinder mot att så sker finns emellertid inte heller. Däremot ställer allmänna regler om talerätt upp vissa begränsningar. Begreppet ”talerätt” definieras som behörigheten att vara part i en rättegång om den sak som rättegången gäller. Synonymt med ”talerätt” i den betydelsen används begreppen ”saklegitimation” och ”partsbehörighet”. Avsaknad av talerätt hos den som väcker talan utgör formellt ett tvingande processhinder, dvs. talan ska avvisas utan sakprövning. Och ett sådant hinder kan inte avhjälpas efter det att talan har väckts. Det nu sagda är den principiella utgångspunkten, som om inte annat framgår av rättsfallet NJA 1984 s. 215. I det fallet hade käranden väckt talan med yrkande om att svaranden skulle betala en viss summa pengar till en tredje man. Käranden angav som grund för yrkandet att svaranden genom avtal med käranden hade övertagit kärandens betalningsansvar gentemot den tredje mannen. Talan avvisades i alla tre instanserna. Högsta domstolen uttalade: ”Det kan tänkas att sådan talan även utan uttryckligt lagstöd får föras och kan vinna bifall. Det rör sig emellertid här om utpräglade undantagssituationer. Som regel saknas anledning att låta någon som part föra talan om annans rätt. När det såsom i förevarande fall är uppenbart att speciella omständigheter inte föreligger, bör sådan talan avvisas.” Som så ofta i Högsta domstolens skäl stängs inte dörren helt för det som domstolen vänder sig emot. Men Högsta domstolens uttrycker sig starkt. Det ”kan tänkas” att en sådan talan får föras utan uttryckligt lagstöd, men det ska då vara frågan om ”utpräglade undantagssituationer”. Dörren är alltså inte helt stängd, men glipan är inte stor. Och ”regeln” är alltså tvärtom att sådan talan ska avvisas på grund av ett tvingande processhinder i form av bristande talerätt.s. 890
Citat i kontext
Stycket
Citerar