Jfr NJA 2015 s. 233, p. 14, som avsåg ett entreprenadavtal där AB 04 inte införlivats. Samma överväganden gör sig gällande beträffande entreprenader för vilka AB 04 gäller.
Hänvisas från p. 5 (s. 831)
1.Enligt AB 04 kap. 5 § 5 ansvarar entreprenören för fel som framträder under garantitiden. Bestämmelsen kan vid en första anblick tyckas okomplicerad. I begreppsbestämningarna i AB 04 framgår vad som utgör ett fel i standardavtalets mening. Av andra bestämmelser i standardavtalet framgår vilka påföljder som gäller när entreprenören ansvarar för fel (t.ex. en skyldighet att avhjälpa felet på egen bekostnad enligt kap. 5 § 17). Det finns dock oklarheter om hur bestämmelsen ska tolkas, vilket tydligt följer av bl.a. den underrättspraxis som redovisas längre fram i denna framställning.s. 830
2.Artikeln tar avstamp i en vanligt förekommande situation. Anta att entreprenadens skick eller funktion försämras under garantitiden. Det kan t.ex. vara fråga om inläckage genom fasad, för hög energiförbrukning i förhållande till ställda energikrav eller sprickor i betongkonstruktioner. I det följande utgår vi från ett förenklat exempel som består i att det efter att entreprenaden godkänts vid slutbesiktning har uppstått sprickor i en betongkonstruktion. Vi återkommer till detta exempel löpande i artikeln.s. 830
3.I vårt exempel är det inte tydligt vad som har orsakat sprickorna i betongkonstruktionen och följaktligen inte heller vem av parterna som bär ansvaret för att bekosta avhjälpandeåtgärder. Beställaren anser att sprickorna inte beror på något förhållande på dennes sida och gör därför gällande att entreprenören ansvarar för försämringen såsom fel. Entreprenören bestrider att fel föreligger och menar att entreprenaden är kontraktsenligt utförd. Entreprenören gör samtidigt gällande att sprickorna beror på att beställaren har underdimensionerat betongkonstruktionen i sin projektering, på bristande underhåll eller på något förhållande kopplat till att entreprenaden brukas på sätt som inte var avsett. Orsaksförhållandena visar sig inte gå att klarlägga med säkerhet ens efter omfattande tekniska utredningar. Parterna lägger fram olika utredningar som motsäger varandra och jurister kopplas in.s. 831
4.Beställaren väljer efter analys av läget att kräva avhjälpande oaktat att det föreligger tvist om vem av parterna som ansvarar för kostnaden för avhjälpandet. Beställaren menar att frågan om vem som ska bekosta avhjälpandeåtgärderna kan lösas efter avhjälpandet. Entreprenören invänder att beställaren endast har rätt att göra gällande dolda fel under garantitiden och att det inte är klarlagt att sprickorna utgör ett fel. Entreprenören uppger dessutom att det är otillfredsställande för dennes likviditet att behöva stå kostnaden för avhjälpandet i avvaktan på en prövning, och kräver en ÄTA-beställning för att vidta åtgärder. Beställaren upplever att entreprenören testar om beställaren har ork, finanser och resurser att driva frågan rättsligt.s. 831
5.Om saken går till tvist, kommer tvisten att präglas av att det föreligger osäkerhet om helt grundläggande faktaförhållanden, nämligen vad sprickorna beror på och om orsaken var besiktningsbar på slutbesiktningen. Här uppkommer frågan om vem av parterna som har bevisbördan avseende försämringens orsak, eftersom det mycket väl kan vara styrande för utgången i tvisten. Ibland talas det om ”bevisbörda för garantifel”. Med detta avses nog snarare bevisbörda för sakomständigheter som medför att det är fråga om ett garantifel. I en garantifelsituation aktualiseras faktafrågor om vad som har avtalats, om det föreligger en avvikelse från det avtalade skicket, vid vilken tidpunkt avvikelsen uppkom och vad den beror på. Det är inte säkert att åberopsbörda och bevisbörda fördelas på samma sätt för alla nu nämnda omständigheter.s. 831
6.Förhoppningen är att med denna framställning dels tydliggöra vad garantiansvaret enligt AB 04 innebär i kontraktsrättslig mening, dels att räta ut några av frågetecknen om bevisbördans fördelning när beställaren anser att det föreligger ett fel under garantitiden. Vi utgår från bestämmelserna i AB 04. I allt väsentligt är dock framställningen relevant även för ABT 06.s. 832
7.Den fortsatta framställningen är disponerad enligt följande. I avsnitt 2 ges en översikt av den bakgrundsrätt som kan få betydelse vid tolkning av AB 04, samt en introduktion till de två typer av tidsbestämda garantier (”Alméngarantier” och ”funktionsgarantier”) som anses föreligga i svensk rätt. I avsnitt 3 undersöks mot denna bakgrund vilka fel som omfattas av entreprenörens garantiansvar enligt AB 04 kap. 5 § 5.s. 832