Tre avgöranden finns från 1990-talet: NJA 1992 s. 863 I och II och NJA 1999 s. 691. Sedan år 2012 har följande prejudikat tillkommit: NJA 2012 s. 715, NJA 2014 s. 731, NJA 2015 s. 851, NJA 2018 s. 350, NJA 2018 s. 825, NJA 2019 s. 387, NJA 2021 s. 547 I och II, NJA 2021 s. 1181, beslut 2022-03-10 i mål Ö 5888-20 samt beslutet 2022-0701 i mål Ö 5698-21.
Hänvisas från p. 2 (s. 735)
2.Inledningsvis får det dock anses mycket välkommet att HD har meddelat ännu ett vägledande beslut om god man och förvaltare. Trots att reglerna har gällt sedan år 1989, och trots att de årligen tillämpas för ett stort antal hjälpbehövande människor, hade de fram till mitten av 2010-talet endast prövats i HD vid ett fåtal tillfällen. De senaste tio årens praxisutveckling i HD har därför varit mycket spännande att följa. Som jag närmare förklarar nedan ger dock HD i detta beslut inte bara vägledning för tillämpningen av reglerna om anordnande av godmanskap — snarare ritas kartan om gällande en av de grundläggande förutsättningarna. Tidigare har det nämligen inte varit uttalat att det, som det uttrycks i citatet ovan, krävs att det är utrett att behovet av hjälp från en god man beror på en nedsatt mental eller kognitiv förmåga att förstå och ta nödvändiga initiativ.s. 735