5 · Förutsättning, förväntan och befogad tillit

1.5.1 Inledning När en tvist om avtalstolkning eller lagtolkning uppstått kan ena parten hävda att tolkningen måste ske med hänsyn till de förutsättningar denne utgått från eller de förväntningar som denne haft. Man kan fråga sig om de båda begreppen har väsentligen samma betydelse eller om de båda begreppens betydelse skiljer sig något på olika punkter. De båda termerna har en betydelse som ligger nära vad som läggs in i begreppet befogad tillit. Detta begrepp har i sin tur en betydelse som ligger nära innebörden av begreppet typförutsättning. Begreppen befogad tillit och typförutsättning kan läggas till grund för att skapa generella rättsgrundsatser. Inom avtalstolkningsläran talar man här om utfyllnad. Rättsbildning som styrs av typförutsättningar är något annat än sådan avtalstolkning och lagtolkning som bygger på en parts faktiska tillit och faktiska förutsättningar. Det kan krävas att de bevisas till skillnad från vad som gäller för typförutsättningar och abstrakt uttryckt tillit. 5.2 Förutsättning Med förutsättning avses inom tolkningsläran ett partsantagande som är varaktigt eller föränderligt och som vid avtalstillfället eller därefter visar sig vara korrekt eller felaktigt. Med denna vidsträckta definition består svårigheten att avgöra vilka förutsättningar som kan tilläggas tolkningsbetydelse.s. 70

2.Varje partsantagande kan knappast vara en förutsättning. Om en part själv orsakat att hans förutsättning slagit fel kan förutsättningen i regel inte tillerkännas relevans. En parts påstådda förutsättning kan inte anses som en juridiskt relevant förutsättning om parten själv anser att klart övervägande sannolikhet talar emot hans antagande. Då utgör antagandets motsats snarast en förutsättning. Partens osannolika antagande bör då kunna uppfattas som en möjlighet och en risk som motsägs av andra möjligheter. Detsamma gäller nog om parten bedömer sitt antagande som mycket sannolikt men rätten kommer fram till att det är högst osannolikt. Om en part felaktigt på grund av en lättjefull culpös bedömning hyst en viss förutsättning kan en domstol anse att denna inte är en relevant förutsättning som kan läggas till grund för tolkningen av lag eller avtal. Ett ansvar som bygger på riskfördelning är något annat än ett ansvar som bygger på en köpares befogade förutsättningar.s. 70

3.Det har hävdats att en förutsättning inte behöver vara ett antagande utan kan vara något en part är omedveten om.s. 71

4.En förutsättning kan bygga på att en förändring ska utebli eller ska inträffa. Häri ligger att en prognosbedömning ryms inom förutsättningsbegreppet. Som sagts kan det dock inte röra sig om en förutsättning om en part eller en domstol gjort bedömningen att klart övervägande sannolikhet talar för att prognosen inte ska gå i uppfyllelse.s. 71

5.Vid avtalstolkning har det ofta betydelse om motparten insett, bort inse eller saknat möjlighet att inse motpartens antagande. Termen partsförutsättning lämnar inte svar på frågan om motpartens insikt har betydelse för partsförutsättningens tolkningsrelevans. Andra termer såsom motpartens ”befogade tillit” och ”goda tro” anger att förekomsten av motpartsinsikt kan utgöra ett krav för att en partsförutsättning ska ha tolkningsrelevans. Om en part utgått från en felaktig förutsättning på grund av oaktsamt handlande kan den knappast tillmätas någon vikt.s. 71

6.En förutsättning kan enligt Adlercreutz och Gorton vara ett tolkningsdatum eller ett rättsfaktum. Enligt de båda författarna kan det dock vara svårt att skilja mellan förutsättningar och underförstådda villkor. Om underförstådda avtal och avtalsvillkor baseras på ena partens realhandlande kanske handlandet inte kan uppfattas som en partsförutsättning. Det föreligger då en begreppslig olikhet mellan å ena sidan underförstådda (konkludenta) avtalsvillkor och en partsförutsättning.s. 71

7.Man skiljer mellan å ena sidan faktiska förutsättningar som en part utgått från och å andra sidan typförutsättningar. Typförutsättningar fungerar som utfyllande regler som är grundade på en allmän uppfattning eller fast bruk. Vid ett avtals ingående har en part då skäl att förutsätta något även om han inte gjort det i det särskilda fallet. Det betyder att parten inte behöver bevisa att han faktiskt gjort ett antagande. Genom en utfyllande rättsregel tillför typförutsättningen avtalet tolkningsdata som kan bestämma avtalets innehåll. Det rör sig om rättsliga bedömningar där en domstol ska beakta principen jura novit curia.s. 71

8.Vid tillämpning av regeln i köplagen 17 § 3 st. om felansvar avses med förutsättning inte bara en parts faktiska förutsättningar vid köptillfället utan också en typförutsättning. Med förutsättning avses enligt Ramberg och Herre också sådana förutsättningar som en köpare i allmänhet under motsvarande förhållanden kan antas ha. Vid avtalstolkning i allmänhet är det möjligt att envar parts förutsättningar kan vara av betydelse som tolkningsdata. Härmed är inte sagt att en partsförutsättning alltid får någon rättslig betydelse.s. 72

9.Termen förutsättning kan ha olika innebörd beroende på den mera eller mindre ingripande rättsföljd som knyts till existensen av en potentiell förutsättning. Bortser man från rättsföljderna knutna till en förutsättning kan det finnas ett behov eller en möjlighet att definiera denna term genom att göra begreppsbegränsningar av generell art.s. 72

10.Ett tidigare använt lagtextuttryck innebar att felbedömningen skulle ske med ledning av vad köparen haft anledning räkna med. Detta begrepp kan liksom förutsättningsbegreppet i vissa fall ha en ansvarsbegränsande verkan och felinskränkande betydelse när köparen måste ha räknat med att den sålda varan var av sämre kvalitet än normalt (jfr köp av varor i befintligt skick). Regeln i köplagen 17 § 3 st. om befogad förutsättning bygger snarast på ett mer utsträckt ansvar och en felutvidgande betydelse på sätt som ska utvecklas.s. 72

11.En befogad förväntan kan enligt HD innefatta funktionsduglighet. Den kan enligt köplagen och äldre förarbeten till JB också bestå i att en vara inte ska vara sämre än som följer av normal standard. Enligt ett äldre prejudikat är en fastighet behäftad med ett fel om den avviker från rimlig standard på så sätt att felet är allvarligt och av fundamental betydelse och innefattar avsaknad av ”kärnegenskap”. Detta betyder inte att normalitetskravet har ersatts med ett rimlighetskrav: rimlig standard betyder i detta HD-fall avsaknad av allvarligt fel av fundamental betydelse. Normalitet kan stå endast för ett enda argument. Detta argument fick i ett fall stå tillbaka inför vad som följde av avtalets lydelse och syfte som talade för att en parts ersättningsskyldighet inte var begränsad till normala och sedvanliga kostnader. I en befogad förutsättning kan enligt ett HD-fall ligga ett lämplighetskrav även om avtalstexten inte säger något om funktionskraven. Olämplighet kan innebär en sådan risk som köparen inte förutsett och som gör varan felaktig. Här spelar det roll om risken avser en total förstörelse av den köpta egendomen eller endast en ringa begränsning av egendomens användbarhet. Det har självfallet betydelse om det råder en ringa eller betydande risk för att denna ska förverkligas och en skadlig effekt inträffa.s. 72

12.Av det ovan sagda framgår att en förutsättning således kan relateras till åtminstone fyra olika kriterier, nämligen funktionalitet, normalitet, lämplighet och risk. En befogad förutsättning kan möjligen bestämmas med ledning av ett enda sådant begrepp som då fungerar som ett rättsfaktum. Det är emellertid tänkbart att de olika begreppen påvisar något olika typer av avtalsavvikelser. Begreppen verkar då som argument som talar för och emot förekomsten av en befogad förutsättning vars omfattning då bestäms efter en avvägning av argumenten.s. 73

13.Förutsättningsbegreppet kan bestämmas med ledning av kända närliggande termer som med normalspråklig betydelse har en innebörd som avviker i någon mån från vad som i regel förstås med ordet förutsättning. Som exempel på sådana andra uttryck kan nämnas orden förväntan, förhoppning, antagande och beräkning. Dessa termer och begrepp indikerar att en prognosbedömning utgör ett betydelsemoment. En förväntan kan vara kortsiktig eller långsiktig. Därmed preciseras prognosbedömningen. När en persons förväntan följs av ett faktiskt händelseförlopp kan detta avvika från vad personen förväntat sig. Det faktiska skeende som följer efter en förväntan som gäckats eller uppfyllts i lägre eller högre grad utgör inte en förväntan. Det kan emellertid finnas en osaklig benägenhet att låta den faktiska bevisbara skeendet bestämma vad som tidigare varit en parts förväntan. Det står klart att en viss förväntan kan framstå som fullt befogad även om de efterföljande händelserna avvikit från partens förväntan.s. 73

14.Att bestämma ett begrepps innebörd med ledning av andra närliggande begrepp är en högst osäker semantisk metod. Även om de närliggande begreppen har en bestämd betydelse till skillnad från det undersökta begreppet (förutsättning) ger de närliggande begreppen inte besked om på vad sätt de avviker från det begrepp som ska bestämmas. Studiet av de närliggande begreppen har dock ett värde genom att de kan lämna uppslag om sådana möjliga betydelseskillnader som man inte skulle ha övervägt utan den genomförda analysen av de närliggande begreppen. En viktig uppgift kan således vara att analysera några närliggande begrepp och undersöka om de betyder samma sak som förutsättning, åtminstone i vissa situationer. Det är tänkbart att olika ord som används inom skilda områden kan betecknas som synonymer. Det är också möjligt att ord med snarlik betydelse kan lyfta fram och belysa vissa begränsade betydelseskillnader.s. 73

15.När man ska bedöma om en förutsättning har rättslig betydelse bör det beaktas att rättsverkningarna är olika vid ogiltighet, hävning, prisavdrag och tolkning med inskränkande rättsverkningar. Ogiltighet är en genomgripande rättsföljd som gör ett avtal helt eller delvis overksamt under det att en förutsättning i ett tolkningsfall endast får en viss betydelse vid sidan av övriga tolkningsdata. Ibland kan dessa andra tolkningsdata vara avgörande när avtalsinnehållet ska bestämmas, men det kan tänkas att förutsättningen blir utslagsgivande i andra fall. Förutsättningens rättsverkan blir då att avtalet ges det innehåll som hävdats av den part som åberopat förutsättningen. Det är möjligt att denna rättsverkan kan ha mycket stor ekonomisk betydelse och att denna verkan kan vara lika ingripande som en ogiltighetsförklaring. När tolkningsverkningarna av en förutsättning är mindre ingripande för avtalsinnehållet bör det vara möjligt att uppställa mindre långtgående krav för att en förutsättning ska vara tolkningsrelevant än för att den ska göra ett avtal ogiltigt enligt förutsättningsläran. Tolkningsrelevans behöver sålunda inte kräva att ogiltighetslärans alla rekvisit är helt uppfyllda, t.ex. väsentlighetsrekvisitet. Däremot bör det kanske krävas att en parts förutsättning varit synbar för motparten. I enlighet med principen om den gemensamma partsviljans avgörande betydelse bör således en förutsättning få tolkningsrelevans när båda parter vid avtalsslutet varit medvetna om förutsättningen.s. 74

16.Adlercreutz och Gorton har i sin bok om avtalstolkning definierat begreppet förutsättning utifrån ogiltighetsläran. Som sagts kan kritik riktas mot att bestämma begreppet förutsättning vid avtalstolkning med ledning av en ogiltighetsläras olika krav för att en felslagen förutsättning ska göra ett avtal overksamt. Med en förutsättning avser Adlercreutz och Gorton en parts antagande om visst för rättshandlingen betydelsefullt förhållande som, om antagandet är felaktigt, gör rättshandlingen ogynnsammare för honom än han räknat med. Denna definition tar således sikte på fall då förutsättningen slår fel och då detta leder till att rättshandlingen får mindre gynnsamma rättsverkningar för förutsättningsparten. Vid avtalstolkning bör det inte uppställas krav på att en förutsättning slagit fel. Vid avtalstolkning bör en varaktig oförändrad förutsättning kunna tillmäts betydelse. Däremot bör helt osannolika antaganden inte betecknas som tolkningsrelevanta förutsättningar. Med förutsättning avses enligt Adlercreutz och Gortons avtalstolkningslära förhållanden som förelegat innan avtalet ingicks och som ligger utanför avtalet. Det innebär enligt deras mening att förhållandets riktighet inte tagits in som villkor för avtalets giltighet. Vid avtalstolkning är det möjligt att ta hänsyn till att en förutsättning faller bort eller tillkommer efter det att avtalet ingåtts.s. 74

17.En förutsättning utgör inte ett avtalstolkningsdatum då en avtalsparts naturaprestation är felaktig på grund av att parten byggt sin prestation på en felaktig förutsättning, t.ex. som en följd av otillräckliga undersökningar eller en slarvig läsning av de instruktioner som lämnats av motparten. I ett fall om utomobligatoriskt ansvar hade på begäran av en fastighetsägare en fastighetsvärdering utförts av en bolagsanställd person. Värderingsuppdraget var sålunda grundat på ett avtal. Fastighetsvärderingen var felaktig. Ett tredjemansbolag som förlitade sig på värderingsutlåtandet lämnade en kredit till ett av parten helägt bolag. Sedan kreditgivaren/tredjemansbolaget väckt talan mot värderingsbolaget konstaterade HD att utlåtandet byggt på en oriktig förutsättning att det inte förelåg några exploateringshinder. Kommunen hade emellertid genom ett beslut ställt sig negativ till att anta en stadsplan som skulle ha medgett exploatering. Den av HD fastslagna skadeståndsskyldigheten för värderaren i förhållande till tredjemansbolaget bygger på principen om den skadelidandes befogade tillit. Den felaktiga förutsättningen hänför sig till skadevållarens handlande och innefattar culpöst vilseledande. Här rör det sig inte om en förutsättnings betydelse som avtalstolkningsfaktum. I likhet med värderingsutlåtandet i skadeståndsfallet kan en säljares prestation vara felaktig då denne själv på grund av culpa byggt sin prestation på en felaktig förutsättning. Det är således inte fråga om att bestämma prestationens avvikelse och felaktighet med ledning av köparens förutsättningar.s. 75

18.En förutsättning kan komma till explicit uttryck i ett kontraktsvillkor. Om en förutsättning inte nämns i avtalstexten är det möjligt att den kan tilläggas tolkningsmässig betydelse. Detta belyses av ett rättsfall som rör förutsättningsläran och dess ogiltighetspåföljd. Bland alla olika kontraktspåföljder intar ogiltighet med ömsesidig återbäringsskyldighet en särställning. Skälet till det är att ogiltighet till skillnad från olika former av kontraktuell ersättningsskyldighet får sakrättslig separationsrättsverkan då en avtalspart har gått i konkurs. Bryter en part mot ett kontraktsvillkor tyder det sakrättsliga fallet NJA 1996 s. 410 på att ogiltighetspåföljd inte inträder, utan i stället någon av de andra rättsföljder som anges i lag eller som följer uttryckligen eller tolkningsvis av avtalet (t.ex. rättsföljder såsom hävning, avhjälpande, prisavdrag och skadestånd). En förutsättning kan ligga på gränsen till ett kontraktsvillkor. Det får då avgöras genom avtalstolkning om förutsättningen är ett kontraktsvillkor. Är den det kan förutsättningen utgöra ett rättsfaktum och inte ett tolkningsdatum verksamt tillsammans med andra. Står det däremot klart att förutsättningen inte är ett kontraktsvillkor kan förutsättningen få betydelse vid tolkningen av kontraktsvillkor. Förutsättningsläran ställer krav på att en förutsättning ska vara väsentlig och synbar. Eftersom denna lära inte är tillämplig vid avtalstolkning saknas det belägg för att dessa båda krav ska uppställas för att en förutsättning ska kunna tilläggas betydelse vid avtalstolkning.s. 75

19.I ett fall slog HD fast att en köpare haft rätt att utgå från att en uppgift i avtalets ingress var riktig. Orden ”utgå från” får uppfattas så att partens förutsättning utgjorde avtalsinnehåll. En parts objektivt oriktiga förutsättning kan inte utgöra avtalsinnehåll om motparten inte insett misstaget.s. 76

20.Av ett HD-fall framgår att en förutsättningsförändring utgjorde en tillräcklig betingelse (rättsfaktum) för en rättsföljd. Förändringen betecknades således inte som ett tolkningsdatum eller ett argument. Förutsättningsförändringen skapade en ny förutsättning som var gemensam för de båda parterna. I detta fall hade de båda förändringarna sin grund i ett avtal mellan parterna. Rättsfallet ska behandlas närmare.s. 76

21.Ett skiljeavtal innebär att en uppkommen tvist mellan parterna ska lösas av skiljemän. Sedan ett skiljeförfarande inletts meddelade parterna gemensamt vid en förhandling att de hade för avsikt att förlikas. Det innebär att nämnden skulle upphöra med den tvistelösning som utgjorde en rättsföljd av skiljeavtalet. Enligt HD förändrades förutsättningarna för skiljeförfarandet. HD ansåg att parterna genom sitt agerande visade att de båda verkade för en samförståndslösning utan att tvisten skulle behöva avgöras av skiljemän (avtal om vilandeförklaring). Härtill kan fogas kommentaren att därmed bortföll parternas och skiljemännens skyldigheter såsom de framgår av lagen om skiljeförfarande, t.ex. skyldigheten för svaranden att avge svaromål inom den frist som bestäms av nämnden. HD ansåg att i det uppkomna läget fanns det inte längre anledning för svaranden att ge in något svaromål.s. 76

22.När käranden vid en fjärde förhandling begärde att tvisten skulle avgöras konstaterade HD att förutsättningarna förändrades på nytt. Fram till denna tidpunkt ansåg HD att svaranden haft anledning att utgå från (förutsätta) att tvisten inte skulle prövas i sak vid förhandlingen. Nämnden uttalade att svaranden haft tillräckligt med tid att förbereda sig och framhöll att bolaget inte hade lämnat in något svaromål. Genom skiljedom ålades svaranden att betala ett visst belopp. HD ansåg emellertid att nämnden i det uppkomna läget skulle ha gett svaranden skäligt rådrum med att slutligt förbereda sig i sakfrågan och åberopa bevisning. HD förklarade att skiljemännen åsidosatt en grundläggande rättssäkerhetsgaranti, vilket lett till att svaranden inte varit i stånd att utföra sin talan. HD ansåg att det förelåg hinder mot att erkänna och verkställa den utländska skiljedomen i Sverige.s. 76

23.När den andra förutsättningsförändringen inträffade innebar det att det avtalade tvistelösningsförfarandet sattes i gång. Parternas och skiljemännens skyldigheter bestämdes då av reglerna i lagen om skiljeförfarande. Lagen innebar att nämnden först skulle bereda parterna tillfälle att utföra sin talan innan nämnden avgjorde tvisten genom dom. Till de båda förutsättningsförändringarna knöts direkt rättsverkningar, nämligen avtal om vilandeförklaring och återupptagande av handläggning på en parts begäran. Förutsättningarna verkade inte som argument. 5.3 Förväntan Med förväntningar (i vidsträckt mening) kan avses att en part vid avtalsslutet hyst mer eller mindre starka och välgrundade förhoppningar om ett visst positivt utfall av avtalet. Det kan ibland röra sig om svagt underbyggda partsantaganden. Förväntningar som är osannolika bör i likhet med osannolika förutsättningar inte tillmätas någon tolkningsbetydelse. En förhoppning (dröm om) är inte detsamma som en förutsättning. Det är fullt möjligt att en part inte upplyst motparten om sina förväntningar, t.ex. därför att han inte velat avslöja att avtalet skulle ge honom sådana stora vinster att motparten skulle vilja ändra avtalsvillkoren till sin förmån. En sådan partsförväntan kan enligt NJA 2016 s. 39 knappast anses tolkningsrelevant. Av fallet framgår att en part inte kan förvänta sig att en motpart vid en förhandling lämnar helt sanningsenliga uppgifter i alla avseenden, t.ex. om sina egna avsikter. HD ansåg man helt enkelt måste utgå från att det inte finns skäl att fullt ut fästa tilltro till uppgifter som tar sikte på parternas förhandlingspositioner.s. 77

24.Begreppet förväntningar används ofta i ett rättsgrundande syfte men ibland för ett slags begränsande funktion. HD har slagit fast att parter i en avtalssituation många gånger har en skyldighet att visa lojalitet mot varandra. HD tillade att det inte behövdes stöd i lag eller avtal för en lojalitetsplikt. När det ska bedömas hur långt lojalitetsplikten sträcker sig för en part ansåg HD att agerandet måste ställas i relation till motpartens rimliga förväntningar. De båda orden ”rimlig” och ”förväntan” används för att avgränsa lojalitetspliktens räckvidd. I ordet rimlig ligger en begränsning av lojalitetsplikten samtidigt som ordet förväntningar öppnat för relativt långgående hänsynstaganden till en parts önskemål. Två något lösliga bedömningskriterier skapas genom användningen av de båda vaga begreppen. Man kan fråga sig om avgränsningarna kanske måste vara obestämda.s. 77

25.De krav en part uppställt gentemot en person är något annat än de förväntningar han har. När det ska bedömas om en person har en sådan arbetsförmåga att han eller hon kan utnyttjas på den öppna arbetsmarknaden och därför saknar rätt till sjukpenning har HFD uttalat att den kvarvarande arbetsförmågan måste vara tillräcklig för att leva upp till de krav och förväntningar som arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden allmänt sett har när det gäller t.ex. arbetsprestationer och arbetstakt. HFD skiljer mellan krav och förväntningar. Om arbetsgivarnas förväntningar allmänt sett är långtgående blir det lättare för en person att erhålla sjukpenning.s. 78

26.Inom skadeståndsrätten kan fråga uppkomma om förlust av förväntningsvärden ska ersättas. Det är möjligt att detta väsentligen är en bevisrättslig fråga om en part kan styrka att han gjort en förlust av ett marknadsvärde. Vid tillämpning av regeln i RF 2:15 st. 2 om rådighetsinskränkningar hänvisade HD till ett regeringsuttalande. Regeringen ansåg att ersättning inte skulle utgå för den förlust som kan bestå i att förväntningar om ändringar i markens användningsområde inte infrias till följd av dispositionsinskränkningar. Emellertid gjorde HD en annan tolkning och slog fast att regeln om rådighetsinskränkningar får anses ge uttryck för en allmän rättsgrundsats om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar. Ersättning kan som regel inte utgå vid sådana ingripanden från det allmänna som är motiverade av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Vid andra rådighetsinskränkningar kan enligt HD ersättning utgå för nödvändiga ingrepp om det efter en avvägning av allmänna intressen och effekterna för den enskilde inte är rimligt att denne ensam ska bära kostnaderna. I ett fall rörande tillämpning av regeln i MB 31:4 om ersättning på grund av att mark tas i anspråk eller pågående markanvändning försvåras uttalade HD att bortfall av förväntningar inte ersätts. Vid fastighetsreglering och inlösen enligt byggnadslagstiftningen kan en markägares ersättningskrav omfatta det värde som ligger i förväntningar om att få dela upp och bebygga en fastighet. Detta gäller om inte något annat är särskilt stadgat.s. 78

27.Om en parts förväntan betecknas som legitim kan det vara ett skäl för att låta den vara befogad och rättsgrundande. Vad beträffar tillämpningen av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om rätten till egendom har HD uttalat att legitima förväntningar kan vara sådana att de får anses utgöra egendom enligt artikeln. Sedan en enskild person gjort anspråk på försäkringsersättning vid arbetsskada slog HD fast att rätten till ersättning förutsatte att vissa villkor var uppfyllda och att ersättning utgavs först efter viss prövning. HD tillade att parten fått en prövning som resulterat i bedömningen att han inte haft rätt till begärd ersättning. HD ansåg därför att parten inte haft en legitim förväntan om rätt till försäkringsersättning. Det innebär att blotta påståendet om en förväntad legitim ekonomisk förmån inte är tillräckligt för att ersättning ska utgå.s. 79

28.I regeln i köplagen 17 § 3 st. om fel i varan behandlas avvikelser från vad köparen med fog kunnat förutsätta. I lagtexten används begreppet förutsättning, inte termen förväntan. Denna term används inte i förarbetena till köplagen 17 §. Ramberg och Herre har uttalat att bestämmelsen uttrycker grundprincipen för felansvaret, nämligen att det är köparens befogade förväntningar som är skyddade. Författarna tycks sålunda anse att förutsättningar och förväntningar är detsamma. HD använder någon gång ordet förväntan i betydelsen förutsättning, men i allmänhet används lagtextens term. Det har ansetts att ordet förväntan på ett bättre sätt speglar det som torde avses i lagen. Denna uppfattning är svår att godta så länge begreppet förväntan inte beskrivits så man kan förstå vad som språklig sett gör att termen förmedlar ett tydligare innehåll än begreppet förutsättning. Man kan således inte förstå vad som gör ordet förväntan mera adekvat än ordet förutsättning. Vid avtalstolkning kan man inte alltid utgå från att termerna förutsättning och förväntan har samma betydelse.s. 79

29.I köplagsregeln liksom i andra felregler sägs att avvikelse från vad köparen förutsatt endast innefattar fel om köparen med fog kunnat förutsätta något. Uttrycket fog har en ansvarsbegränsande betydelse och anger att avvikelser från alla förutsättningar inte utgör köprättsliga fel. Om en vara avviker från en köpares obefogade förutsättningar föreligger inte något ansvarsgrundande fel.s. 80

30.Man kan fråga sig vilka krav som ställs för att förväntningar och tillit ska anses befogade. För det fall en vara inte är lämplig för sitt ändamål (att fungera som vägg) ansåg HD att den inte kan anses svara mot beställarens befogade förväntningar. De befogade förväntningarna utgjorde då inte något annat än utfallet av en funktionsbedömning. De befogade förväntningarna kan enligt HD också vara ett uttryck för vad som anges i rättsliga normer eller följer av en gängse tolkning av normer. I överensstämmelse härmed preciserades en fastighetsköpares befogade förväntan genom en hänvisning till byggnormen. HD ansåg att den var en objektiv måttstock för vad som är befogat för fastighetsköpare att förvänta sig när det gäller byggnadens konstruktion. Det rör sig inte om ett krav på en bevisad faktisk förväntan från köparens sida. Om fastighetskonstruktionen avviker från normen men en köpare saknar kännedom om normen avviker fastigheten från vad han med fog kunnat förutsätta. Det rör sig om utfyllnad med stöd av en tillskapad rättsgrundsats som utgör en regel.s. 80

31.Ena partens förutsättningar eller förväntningar kan i regel inte tillmätas någon nämnvärd tolkningsbetydelse när andra parten hävdar att han inte insett eller bort inse att motparten fäst vikt vid sina förutsättningar och sina förväntningar. Om båda parter utgått från en förutsättning eller haft vissa förväntningar kan det däremot tänkas att dessa tolkningsdata kan tillmätas stor betydelse. Om ingen av parterna har övervägt betydelsen av en abstrakt typförutsättning kan den likväl få betydelse för avtalstolkning om det rör sig om allmänt kända faktiska eller rättsliga förhållanden.s. 80

32.Ett skiljedomsfall rör den mera övergripande frågan om betydelsen av de förväntningar en avtalspart har på en tillhandhållen tjänst. En part hade klandrat en skiljedom på grund av att skiljemännen underlåtit att lämna domskäl och för att skiljemännen lämnat ofullständiga och motstridiga domskäl. HD uttalade att parterna kan ha mer eller mindre långtgående förväntningar på skiljemännens redovisning av sin överväganden. I överensstämmelse med den skadeståndsrättsliga principen om befogad tillit kan man tycka att felslagna förväntningar endast ska utgöra klandergrund om förväntningarna varit befogade. HD ansåg att en redovisning av domskälen i en skiljedom utgör en rättssäkerhetsgaranti, eftersom den tvingar skiljemännen att analysera rättsfrågorna och bevisningen. Därmed kan man anse att det står klart att förväntningar om klargörande domskäl är fullt befogade. Av HD:s dom framgår emellertid att detta argument inte tillmättes avgörande betydelse i klandermålet. Två andra argument blev utslagsgivande, nämligen intresset av att en skiljedom blir slutgiltig och principen om att det inte finns något utrymme för en materiell överprövning av skiljemännens ställningstaganden.s. 80

33.Av HD:s dom kan utläsas att mer eller mindre långtgående förväntningar på domskälens utförlighet i enlighet med vad som är god skiljemannased måste skiljas från frågan om skälen är så bristfälliga att bristen utgör klandergrund. HD ansåg att en skiljedom endast kan upphävas vid total avsaknad av domskäl och därmed likställda fall. Det är möjligt att skiljemännens arvoden kan sättas ned på grund av att domskälen är undermåliga och att skiljemännen därmed utfört sina uppdrag på ett culpöst sätt. Parternas felslagna förväntningar rör då en annan rättsföljd än den som inträder då en skiljedom undanröjs. Det anförda visar att befogade förväntningar kan utgöra ett viktigt argument vid tillämpningen av en rättsföljdsregel, men att andra argument kan väga tyngre vid tillämpningen av en annan rättsföljdsregel.s. 81

34.Om övergångslagstiftning saknas är utgångspunkten att ny lagstiftning på förvaltningsrättens område ska tillämpas direkt. Undantag gäller för vissa fall bl.a. om en direkt tillämpning av den nya lagen skulle vara till nackdel för den enskilde. När det ska prövas om man ska följa den princip som utgör utgångspunkten ansåg HD att hänsyn ska tas till proportionalitet och till den enskilde berättigade förväntningar samt till den enskildes rätt till en rättvis rättegång. Prövningen av betydelsen av en parts förväntningar är således något annat än en proportionalitetsprövning och en rättviseprövning. Ordet berättigad klargör att en förväntan endast utgör ett relevant argument om den enskildes förväntningar varit objektivt befogade. Den enskildes mer eller mindre optimistiska förhoppningar är nog inte ett verksamt argument vid avvägningen.s. 81

35.Av HD:s domskäl framgår att det väsentliga momentet vid prövningen av en parts förväntningar är om parten skulle drabbas av en nackdel vid direkt tillämpning. Nackdelen bestod i detta fall inte i en eventuell framtida skada utan en redan förverkligad onödig kostnad om direkt tillämpning sker. Man kan fråga sig om inte nackdelsprövningen lämnar klarare och mera konkreta besked än hänvisningar till förväntningar som kan bestå endast i överdrivet optimistiska framtidsförhoppningar. Nackdelsbegreppet är emellertid också vagt. Oklarhet kan t.ex. uppkomma om direkttillämpningen ger upphov till olika typer av risker för skador och olägenheter. 5.4 Befogad tillit Man kan fråga sig om en förutsättning eller en förväntan får en annan betydelse om det läggs till ett krav på att förutsättningen eller förväntningen ska ha varit befogad. Också termen antagande kan få en förändrad betydelse om det sägs att antagandet ska vara befogat. Till och med ordet uppfattning som antyder att man kan hysa olika uppfattningar kan tilläggas en mer bestämd betydelse om det sägs att uppfattningen ska vara befogad eller berättigad. Även om en part inte övervägt förhållanden som skulle ha konstituerat en förutsättning eller förväntan kan det i efterhand anses att den skulle ha varit befogat om parten hyst denna förutsättning eller förväntan. En sådan abstrakt typförutsättning kan vara relevant vid avtalstolkning även om parten aldrig tänkt i dessa banor och detsamma bör gälla en ”typförväntan”. Det är också tänkbart att blotta begreppet ”tillit” kan utgöra en förutsättning eller en förväntan.s. 81

36.Kraven på tillitens styrka kan variera. En person ska kunna förlita sig på att uppgifter i offentliga register är korrekta, inte minst i fall då digitala register är avsedda att användas av allmänheten. Den som inhämtar en uppgift ska inte i efterhand behöva finna sig i att få besked om att uppgiften ska tolkas på ett sätt som inte kan utläsas av registertexten. Den inhämtade uppgiften ska vara så enkel och begriplig att tilliten inte ska kunna rubbas av att myndigheter ofta måste lämna efterhandsförklaringar.s. 82

37.Också tillitens föremål kan variera. En regel kan innehålla flera olika rekvisit som med varierande uttryck ställer krav på tillit och vetskap. Ett exempel är bestämmelser som ställer krav på insikt. I köplagen finns en regel som tar sikte på fall då köparen förklarat för säljaren hur han ska använda varan. Denna ska då uppfylla de krav som gäller för sådan användning. Det uttrycks i lagen så att en vara ska vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas. Säljaren bär då ett felansvar om han vid köpet ”måste ha insett detta särskilda ändamål”. En sådan faktisk insikt kan sägas ha utgjort en känd utgångspunkt och förutsättning för säljaren. Denne har emellertid saknat fog (anledning) att beakta en ”förutsättning” om han inte haft vetskap om den. Efterhandsinsikt uppfyller inte kravet på insikt vid köptillfället. Regeln innehåller ett ytterligare rekvisit som inte tar sikte på säljarens veterliga förutsättningar utan på köparens tillit. I lagtexten ställs sålunda krav på att ”köparen haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning”. Föremålet för köparens tillit utgör inte egenskaper hos varan, utan säljarens sakkunskap och den bedömning denne gjort som sakkunnig om varans användbarhet för det särskilda syftet. Till skillnad från vad som gäller enligt köplagen 17 § 3 st. nyttjas inte ordet fog för att beteckna att köparens uppfattning ska vara befogad. I stället används i lagtexten ordet förlita (tillit). Man frågar sig därför om de båda begreppen fog och tillit har olika betydelser. Troligen har de inte det eftersom de båda begreppen fog och tillit inte tillförts lagtexten på ett samordnat sätt. Begreppet fog fördes in i 17 § 3 st. på ett sent stadium av lagrådet. Det skedde utan att några förklaringar lämnades till den långt tidigare föreslagna regeln i 17 § 2 st. 2 p. som innehåller krav på tillit. Begreppsförståelsen kan försvåras när synonyma eller potentiellt likabetydande termer inte förklaras på ett samordnat sätt.s. 82

38.Ovan har berörts begreppen förutsättning och det köprättsliga begreppet befogad förutsättning. Man kan fråga sig om befogad tillit har samma innebörd som befogad förutsättning. Befogad tillit utgör ett viktigt rekvisit för olika rättsföljder, t.ex. för avtalsbundenhet och skadeståndsskyldighet. I ett fall där en person lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt använde HD begrepp som svarar mot förutsättning, tillit och rimlighet. De två första begreppen ges samma betydelse men inte rimlighetsbegreppet som får en annan betydelse som motiverar ett ansvarsgrundande undantag. Målet rörde frågan om vilka upplysningar som det är tillåtet att förmedla inom ramen för en affärsförhandling. HD ansåg att den som ger sig in i en förhandling i viss utsträckning måste räkna med att medkontrahenten inte är helt uppriktig eller sanningsenlig. Här tillskrivs en förhandlande part en förutsättning som avser medkontrahentens bristande uppriktighet. HD tillade att det ligger i sakens natur att man helt enkelt måste utgå från (förutsätta) att det inte finns skäl att fullt ut fästa tilltro till uppgifter som tar sikte på parternas förhandlingspositioner. Härmed uttrycks att förutsättningen innebär att en part inte kan hysa befogad tillit. Ansvarsutkrävande kan dock ske vid ”ett klart överskridande av den gräns som enligt gängse uppfattning anses vara rimlig för en förhandlingssituation.” Termen rimlighet utgör ett måttlighetskriterium och syftar här på vad som inte är godtagbarhet.s. 83

39.I rättsfallet "Kone" gjorde HD ett uttalande om utomobligatoriskt skadeståndsansvar för den som lämnat felaktig uppgift i ett värderingsintyg beträffande fast egendom. HD ansåg att övervägande skäl talar för att den som med fog satt sin tillit till ett värderingsintyg inte ska bära följderna av en skada som ytterst beror på att intygsgivaren förfarit vårdslöst. Skadeståndsansvaret för den som yrkesmässigt åtar sig fastighetsvärdering borde enligt HD:s mening omfatta också skada som åsamkats tredje man. Fallet tyder närmast på att käranden hyst faktisk och befogad tillit till intyget.s. 84

40.Ett annat skadeståndsrättsligt fall ”Gamla vägen” ger uttryck för att bostadsrättsköpare ska kunna hysa ”befogad typtillit” till att bostadsföreningar lämnar korrekta upplysningar om tidigare pantsättningar. När en köpare kräver ersättning av en förening för att den felaktigt underlåtit att ta upp pantsättningar i en lägenhetsförteckning behöver köparen inte bevisa att han faktiskt tänkt eller uttryckt uppfattningen att han förlitat sig på att bostadsföreningar alltid lämnar korrekta uppgifter om pantsättning. HD ansåg att en förvärvare av en bostadsrätt har fog för att sätta sin tillit till ett utdrag ur lägenhetsförteckningen om vilka pantsättningar som finns. En därtill anknytande skadeståndsskyldighet skulle enligt HD:s mening i och för sig kunna få stora ekonomiska konsekvenser för den ansvarige. Som systemet är uppbyggt ansåg HD att det emellertid skulle kunna skapa problem för omsättningen av bostadsrätter om en förvärvare inte kan lita på uppgifter om pantsättning i ett utdrag ur en lägenhetsförteckning utan själv tvingas stå risken för felaktigheter i ett sådant utdrag. Uttalandet om omsättningsintresset innebär att alla bostadsrättsköpare ska kunna lita på lägenhetsregistrens uppgifter om pantsättningar och att köparna inte ska behöva styrka faktisk tillit i skadeståndsmål.s. 84

41.Vid ensidiga rättshandlingar kan man fråga sig om den som rättshandlar kan utgå från att hans förväntningar ska vara normerande för hur hans rättshandling ska uppfattas. Med denna rättsuppfattning skulle rättshandlingen inte kunna göras verkningslös genom att tredje man eller någon som gynnats av rättshandlingen säger sig ha haft en annan förväntan. I ett rättsfall om återkallelse av ett testamente återgav HD regeln i ÄB 10:5 om att ett testamente kan återkallas på två sätt, nämligen i den ordning som gäller för upprättande av testamente eller genom att testator förstör testamentshandlingen. HD ansåg att lagtextens lydelse medför att den som har förstört sitt testamente har en berättigad förväntan på att detta i och för sig ska vara tillräckligt för att testamentet inte längre ska gälla, även om återkallelsen inte har skett i närvaro av vittnen eller dokumenterats särskilt. HD ansåg att det är ett starkt argument för att hålla fast vid principen att den som vill åberopa en förstörd testamentshandling har bevisbördan för omständigheter av innebörden att testamentet inte har återkallats. Rättsföljden tar sikte på bevisbördan. Prejudikatet avser inte tolkningen av ett giltigt testamente. I sådant fall gäller enligt ÄB 11:1 att ett testamente ska ges den tolkning som må antagas överensstämma med testators vilja. Det är oklart vilka skillnader som görs för att fastställa förväntningar och vilja vid testamentstolkning och avtalstolkning. Helt allmänt kan man inte ställa upp en princip om att en ensidig rättshandling ska tolkas i enlighet med den rättshandlandes förväntningar. Det förekommer att en ensidig rättshandling kommit till uttryck på sådant sätt att mottagaren enligt avtalslagen 32 § 1 st. hyst en befogad tillit till att rättshandlingen skulle tolkas på annat sätt än den rättshandlande förväntat sig. Det finns då skäl att göra en tolkning som utgår från vad den godtroende mottagaren förutsatt.s. 84

42.En avtalspart kan hysa faktisk tillit till en tolkningsuppfattning som inte delas av motparten. Denne kan förlita sig på att den egna tilliten till en avvikande uppfattning är befogad. Det går då inte att avgöra vilken uppfattning som är den korrekta genom att hänvisa till att en domstol ska godta den uppfattning som omfattas av befogad tillit. Det krävs att domstolen anför skäl för vilken uppfattning som är befogad eller mest befogad. De båda uppfattningarna kan vara mera eller mindre fördelaktiga för envar part. Detta ska belysas mera utförligt.s. 85

43.Ett rättsfall tyder på att oförmånlighet för en part kan utgöra ett avgörande argument för vilken uppfattning som objektivt sätt omfattas av en befogad tillit. För att beteckna denna tanke använde HD begreppet intresse. Här betyder intresse att ena parten får en fördel av en viss lagtolkning samtidigt som tolkningen är objektivt oförmånlig för andra parten. I HDfallet uppkom fråga om en preskriberad fordran kan återuppväckas. HD-uttalade att ett nytt krav kan framställas med rättslig verkan sedan en preskriberad fordran återuppväckts. När det ska bedömas om en fordran är återuppväckt måste enligt HD utgångspunkten vara att gäldenären typiskt sett inte har något intresse av att åter bli betalningsskyldig. HD ansåg att det därför finns skäl att ställa tämligen höga krav på vad som ska skapa en befogad tillit hos borgenären om att gäldenären har önskat erkänna fordran trots att preskription inträtt. Tolkningen har motiverats med ett oförmånlighetsargument. Ett sådant argument kan sannolikt också bli av avgörande betydelse i fall som rör tolkning av en lagregel.s. 85

44.Frågor som avser en eftergift av en parts rätt är alls inte lika vanligt förekommande som frågor om avtalstolkning och kontraktsbrott. Förmånlighetstanken ligger bakom HD:s bedömningar i prejudikat där avtalstolkningen beror av ett balanstänkande. Den grundläggande balanstanken uttrycks i ”Högskoleavgiften” så att avdraget ska vara så stort att det skäligen kan anses återställa balansen mellan prestation och pris. Av ”Ramavtalet” framgår att ett avtal inte ska tolkas så att det uppstår en obalans genom att en part ges sådana rättigheter att avtalet helt saknar värde för andra parten.s. 86

45.När det sägs att en person hyst befogad tillit är det ofta inte detsamma som en förklaring om att en part har ett befogat intresse. Ordet intresse kan här stå för partens behov som är något annat än vad denne förväntat sig. I ett fall som rörde en kreditgivares ansvar hade en transaktion företagits mellan en konsument och två samarbetande näringsidkare på leverantörs- och kreditgivarsidan. HD ansåg att konsumenten hade ett befogat intresse av att ha ett enkelt och begripligt motpartsförhållande. Här avses inte en befogad förväntan utan snarare behov. Fallet visar att andra befogade uppfattningar såsom ett befogat behov, en befogad förmån eller ett befogat krav kan utgöra en rättsgrund för ett ansvar. Denna rättsverkan inträder därför att uppfattningen ansetts vara (rättsligt) befogad och det spelar sedan mindre roll vad som noga taget varit föremålet för den befogade uppfattningen.s. 86

46.Begreppet befogad tillit belyses i fallet ”BDO” där skadeståndstalan väckts mot en revisor för brister i revisionen av en årsredovisning. Domskälen är av intresse såtillvida att de utvisar att den befogade tilliten bygger på en intresseavvägning. HD tog upp frågan vilka kriterier som ska tillämpas när det gäller att bestämma om en tillit till ett bolags årsredovisning är befogad. Av domskälen framgår att ansvarsgränsen fick bestämmas efter en avvägning av motstående intressen. HD ansåg ansvarsgränsen vid oaktsam revision fick bestämmas under hänsynstagande till de överväganden som hänför sig till 1) översvämningsargumentet, dvs. förutsebarhet för skadegöraren, 2) proportionalitet mellan den skadegörande händelsen och ansvarets omfattning samt 3) praktisk hanterlighet. 4) Adekvanskravet ansågs inte alltid vara tillräckligt för att tillgodose dessa intressen.s. 86

47.Vissa av argumenten för tillit tar sikte på tilliten, t.ex. förutsebarhet och adekvans, men knappast praktisk hanterlighet. Det kan vara en fördel att bryta ned begrepp på så sätt att pro- och kontra-argument avvägs, men relevans bör inte tillmätas argument som inte faller under begreppet.s. 87

48.Vid behandlingen av förutsättningars betydelse vid avtalstolkning har det sagts att inte bara faktiska förutsättningar kan tillmätas betydelse. Också typförutsättningar kan beaktas. På sätt som klarlagts ovan ger ”Gamla vägen” uttryck för uppfattningen om typtillit. I ”BDO” uttalade emellertid HD att utgångspunkten är att den skadelidande har att bevisa att han har fäst tillit till årsredovisningen. HD ansåg emellertid att faktisk tillit i allmänhet bör kunna presumeras, om det finns grund för att anse att en tillit av det slag som påstås är befogad. En typförutsättning innebär inte att faktisk vetskap presumeras, utan att förutsättningen är relevant även om en part inte ens övervägt dennas betydelse. Detta kan bero på att man i allmänhet på mycket goda grunder tar något för givet, t.ex. att en bank kommer att utbetala ett kreditbelopp den dag som angetts i låneavtal. Begreppsligt sett finns det en diskrepans mellan presumerad faktisk tillit och ”typtillit” som ofta följer av en hög ursprungssannolikhet.s. 87

49.Begreppen lojalitetsplikt och befogad tillit kan ge uttryck för samma sak. Rättigheter och skyldigheter utgör ofta en spegelbild av varandra. En parts skyldighet gentemot en motpart innefattar en rättighet för motparten. En beloppsmässigt preciserad ersättningsskyldighet för en part innefattar vanligtvis en lika långtgående rättighet för andra parten. Ofta talas om lojalitetsplikt men inte om en ”lojalitetsrätt”, dvs. en parts rättighet grundad på andra partens lojalitetsplikt. Förpliktelsemotiveringen utgör ett skäl för att motparten med fog kan förutsätta och förvänta att den lojalitetsförpliktade parten fullgör sin prestation. Rättsgrunden för ett ersättningskrav kan motiveras med principen om befogad tillit.s. 87

50.HD har satt i fråga om inte allmänna principer om culpa in contrahendo kan leda till ett visst skadeståndsansvar för en part som inte agerar med tillbörlig lojalitet mot motparten. HD har uttalat att det inte finns något absolut hinder mot att lägga allmänna lojalitetshänsyn till grund för en rätt till ersättning enligt principerna om culpa in contrahendo också när det gäller fastighetsköp. Har en köpare av oaktsamhet skapat en befogad men i sak oriktig tillit hos säljaren om att ett bindande avtal om ett fastighetsköp har ingåtts eller kommer att ingås bör, beroende på de närmare omständigheterna, det enligt HD kunna medföra skadeståndsskyldighet för en köpare. Skadeståndsskyldigheten kan avse kostnader som drabbat säljaren därför att han har handlat på grundval av denna tillit. HD:s uttalanden utgör ett exempel på att en parts lojalitetsplikt skapar och avspeglar sig i en befogad tillit hos motparten.s. 88

51.Sammanfattningsvis kan sägas att en sådan förutsättning, förväntan och tillit som utgör faktiska partsuppfattningar ofta är utbytbara begrepp även om begreppen är vaga. De tre partsuppfattningarna kan vara typiserade. Något annat avses när man säger att uppfattningarna ska vara befogade. Det rör sig om olika begrepp när dessa tre uppfattningar sägs uttrycka en faktisk, en presumerad eller en typiserad en befogad uppfattning.s. 88