NJA 2012 s. 1021 p. 11 och 12.
Hänvisas från p. 1 (s. 69)
1.begrepp Mellanbegrepp beskrivs ofta så att vissa alternativa rättsfakta ger upphov till en viss rättighet som i sin tur utgör grunden för skilda rättsföljder. Som exempel kan nämnas begreppet äganderätt. Mellanbegrepp kan fylla en pedagogisk funktion och de kan rent språkligt förenkla rättsliga diskussioner genom att alla rättsfakta och rättsföljder inte behöver upprepas gång efter annan. Ett mellanbegrepp kan emellertid medföra problem när de olika rättsföljderna visar att ett mellanbegrepp används för helt olika syften. Ändamålstolkningar kan då visa att begreppet har eller bör ha olika innehåll och räckvidd i de skilda rättsföljdsituationerna. Man ka tänka sig att begreppsinnehållet varierar på sådant sätt att man bör införa skilda begrepp för de olika situationer som omfattas av begreppet.s. 69
2.Det finns inte någon regel som anger att rimlighet är ett generellt verkande rättsfaktum som ger upphov till bestämda rättsföljder. Rimlighet är ett argument som tillsammans med andra begreppsförankrade förhållanden kan ha en varierande betydelse för uppkomsten av förpliktelser och rättigheter av olika art. Rimlighet är en term men många svårfångade betydelser.s. 69
3.Argument utgör ett begrepp. Ett argument kan vara abstrakt eller konkret och det kan vara rättskällebelagt och vara värderingsbaserat. Ett argument kan beskrivas på ett sakligt eller lösligt sätt eller med utförlighet och precision. Ett enda ord som betecknar ett mellanargument kan sammanfatta ett flertal olika underargument utan att detta framgår av argumentet.s. 69
4.Underargument kan vid tolkning av ett överordnat begrepp verka i helt olika riktningar, t.ex. så att de lämnar stöd för en starkt restriktiv eller extensiv tolkning. Det kan tänkas att ett överordnat mellanargument i vissa typsituationer stöds eller försvagas av något underargument. I andra situationer kan detta underargument sakna relevans samtidigt som andra underargument kan tillkomma och få betydelse för det överordnade argumentets vikt. Dessa underargument kan på ett bättre och klarare sätt beskriva den begränsade betydelse som det abstrakta mellanargumentet har. Används ett mellanargument vid tolkning när endast få underbegrepp har en svag relevans kan mellanargumentet verka vilseledande. Man kan fråga sig om de överordnade förnufts- och rimlighetsargumenten bör brytas ned i olika beståndsdelar och om avsaknaden av en sådan analys kan utgöra en väsentlig begreppsrättslig brist.s. 70