1.Huvudskälet till en förkortad instansordning, men med en möjlighet för Patent- och marknadsöverdomstolen att meddela ventil, var behovet av en snabbare handläggning för de ärenden i den nya ordningen som först prövas i myndighet, t.ex. ansökningar om varumärkesregistreringar eller om beviljande av patent, samt för de marknadsrättsliga målen och ärendena som tidigare handlades i Marknadsdomstolen som enda eller i vart fall alltid sista instans. Men lagstiftaren stannade inte där. Eftersom den nya ordningen syftade till att gå från en splittrad till en samlad processordning infördes huvudregeln om överklagandeförbud, men med en möjlighet till ventil, för alla beslut och domar i tvistemål eller ärenden i Patent- och marknadsöverdomstolen (med tillägg av det totala överklagandeförbudet för företagskoncentrationer). (Se a. prop. s. 162.)s. 566
2.För huvudfrågan i denna artikel — hur inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning — är det avgörande hur överklagandebestämmelsen i 1 kap. 3 § tredje stycket i lagen om patent- och marknadsdomstolar bör tolkas och tillämpas. Går det att dra några slutsatser om när Patent- och marknadsöverdomstolen bör, eller kanske till och med ska, ge ventil till Högsta domstolen?s. 566
3.En första utgångspunkt är att bestämmelsen enligt sin ordalydelse är fakultativ. Patent- och marknadsöverdomstolen får tillåta att ett avgörande överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas där. Det står alltså inte skall (jfr bestämmelsen om prövningstillstånd i hovrätt enligt 49 kap. 14 § rättegångsbalken).s. 566
4.I förarbetena till den nya domstolsordningen kommenteras den fakultativa bestämmelsen. Där anges bl.a. att mot bakgrund av den specialistkompetens på immaterialrättens, marknadsföringsrättens och konkurrensrättens områden som kommer att finnas i Patent- och marknadsöverdomstolen kan behovet av prejudicerande avgörande från Högsta domstolen antas vara mindre än på andra rättsområden som handläggs i de allmänna domstolarna. Som exempel på när behov av prejudicerande avgöranden från Högsta domstolen kan uppkomma framhålls att avgörandena från Patent- och marknadsöverdomstolen kan omfatta prejudikatfrågor på rättsområden som inte ligger inom denna domstols exklusiva behörighet. Men det anges att det även kan finnas skäl för ventil i frågor inom den exklusiva behörigheten och att Patent- och marknadsöverdomstolens möjlighet att meddela ventil bör gälla förutsättningslöst och utan begränsningar. (Se a. prop. s. 164–166.)s. 566
5.Sammanfattningsvis är alltså skrivningarna i förarbetena om hur ventilbestämmelsen bör tillämpas mycket öppna.s. 567
6.En betydelsefull fråga när det gäller hur ventilbestämmelsen bör tillämpas är om det finns en möjlighet att överklaga Patent- och marknadsöverdomstolens beslut i ventilfrågan. I så fall skulle ju Högsta domstolen kunna ge vägledning för när ventil ska meddelas.s. 567
7.I förarbetena behandlas inte frågan om Patent- och marknadsöverdomstolens beslut i ventilfrågan får överklagas. Men redan av bestämmelsens fakultativa ordalydelse och även av systematiska skäl följer, enligt min mening, att det inte är möjligt att överklaga ett ventilbeslut vare sig ventil nekats eller beviljats. Ordalydelsen får skulle i så fall sakna betydelse och vidare skulle den särskilda överklagandebestämmelsen innebära en dubbelreglering och sakna en egen funktion. En överprövning av Högsta domstolen skulle ju i huvudsak vara detsamma som ett direkt ställningstagande av Högsta domstolen i frågan om prövningstillstånd. Att ett beslut om att neka ventil inte får överklagas framgår även av ett tidigare avgörande om en likalydande ventilbestämmelse i 43 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande (se NJA 2006 s. 530 och notera även att det vid den tidpunkten inte ens gällde prövningstillstånd i Högsta domstolen för denna måltyp).s. 567
8.Slutsatsen är att Högsta domstolen inte har någon möjlighet att överpröva Patent- och marknadsöverdomstolens ventilbeslut och alltså ingen möjlighet att på så sätt ge vägledning för när ventil bör meddelas.s. 567
9.Men kan det ändå inte, trots bestämmelsens fakultativa utformning, anges några mer fasta hållpunkter för hur ventilbestämmelsen bör tillämpas? Och kan det i så fall — utifrån dessa hållpunkter — dras några slutsatser om hur inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning? Dessa frågor behandlas i de kommande avsnitten.s. 567