Se 43 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande; jfr NJA 2006 s. 530, där Högsta domstolen ansåg att det inte gick att överklaga hovrättens beslut att inte tillåta överklagande av hovrättens dom i ett mål om klander av skiljedom.
Hänvisas från p. 4 (s. 555)
1.I vissa fall kan saken föras till Högsta domstolen bara om hovrätten tilllåter att så sker (ventil). Det kan röra sig om mål som avgörs av vissa tingsrätter och hovrätter i särskild sammansättning och med behörighet inom vissa rättsområden.s. 555
2.Det gäller bland annat mark- och miljömål. Huvudregeln är visserligen att Mark- och miljööverdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen. Ett viktigt undantag gäller dock när det ursprungliga beslutet har fattats av någon annan instans än en domstol och där avgörandet har överklagats till mark- och miljödomstol och sedan till Mark- och miljööverdomstolen. Då är utgångspunkten att överklagande till Högsta domstolen inte får ske. Mark- och miljööverdomstolen kan dock tillåta överklagande i annat mål än mål enligt miljöbalken.s. 555
3.Som exempel kan även nämnas att Patent-och marknadsöverdomstolens domar och beslut i tvistemål och ärenden inte får överklagas utan att den domstolen har tillåtit det.s. 555
4.Liknande krav på tillåtelse av hovrätten finns i en del andra situationer. Avgöranden i mål om ogiltighet eller upphävande av skiljedom — mål som först prövas direkt i hovrätt — kan sålunda överklagas till Högsta domstolen bara om hovrätten öppnar för det. Krav på hovrättens tillåtelse för fullföljd finns också när det gäller enskild parts överklagande av beslut om felparkeringsavgift, liksom i frågor om ersättning till offentliga försvarare och rättshjälpsbiträden, när frågan har överklagats till hovrätten.s. 555
5.Ett överklagande med rättslig verkan förutsätter, med något skilda formuleringar av lagtexten, att det enligt hovrätten finns skäl för prejudikatdispens i Högsta domstolen. En prövning av överklagandet kräver dessutom att det ges tillstånd av Högsta domstolen.s. 556