Citat i kontext

Stycket

9.Hur länge restriktionerna pågick i ”Grillen” har dock tydliggjorts av Högsta domstolen i ett senare avgörande, ”Lönnfacken I” NJA 2018 s. 150. Prejudikatfrågorna i ”Lönnfacken I” var brottsrubricering, påföljd och utvisning. Högsta domstolen skrev följande i fråga om restriktionerna. 25. H frihetsberövades den 17 januari 2017 och har haft restriktioner fram till den 30 juni samma år. Han har således varit underkastad restriktioner under kortare tid än sex månader. Normalt bör en sådan tid inte ses som så långvarig att den beaktas vid straffmätningen. Ytterst blir det dock fråga om att ta ställning till omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan därför tänkas situationer där det är möjligt att ta hänsyn även till ett frihetsberövande med restriktioner som något understiger sex månader, exempelvis om restriktionerna har inneburit en isolering som varit särskilt påfrestande för en ung person. I H:s fall föreligger inte några sådana omständigheter. Den tid som han har varit häktad med restriktioner ska därför inte beaktas vid straffmätningen (jfr ”Grillen” Högsta domstolens dom den 9 november 2017 i mål B 3492-17; i det målet beaktades att den tilltalade hade varit frihetsberövad med restriktioner i knappt sju månader). I ”Lönnfacken I” var straffmätningen, och därmed frågan om billighetsskäl, en del av prejudikatfrågan. Att Högsta domstolen i ”Lönnfacken I” på detta sätt hänvisade till ”Grillen” är därför intressant. Har därmed ”Grillen”, genom hänvisningen, fått ett prejudikatvärde såvitt avser häktningsrestriktioner och billighetsskälens inverkan på straffmätningen? Man skulle i så fall kunna argumentera för att de tre avgörandena ”Häktningsrestriktionerna”, ”Grillen” och ”Lönnfacken I” tillsammans innebär att utgångspunkten är att någon reduktion av straffmätningsvärdet på grund av häktningsrestriktioner inte sker förrän restriktionerna har pågått under mer än sex månader och att om den tidsgränsen har överskridits så sker avdrag med två månader, även när tiden för restriktionerna inte når upp till ett år som i ”Häktningsrestriktionerna”. Också ställningstagandet i fråga om billighetsskäl som Högsta domstolen därefter gjorde i ”GPS-puckarna” NJA 2020 s. 703, som där ledde till ett avdrag med två månader, kan åberopas som stöd för en sådan slutsats.s. 456